Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
vill man», utbrister recensenten, «förena dessa hårda
beskyllningar mot regenter i allmänhet med den sanna
frihet, det beskydd under lagarne, den säkerhet
till person, heder och egendom, som, efter auktors
uttryck verkligen äges öfverallt i hela Europa?
Huru vill man förklara så orimliga motsägelser? Genom
ett sätt af tvenne: oredigt hufvud eller misstänkt
uppsåt. Man vill passera för filosof och dock göra sin
uppvaktning, vinna folkets aktning och konungagunst, blanda
frihetens språk med smickrets; men detta låter sig lika
litet verkställas, som att på en gång stå rak och krypa».
I afseende på dessa sista ord genmäler Thorild i
vredesmod följande: «Hvad menar ni väl att konungame
skola mena om det? Vill ni verkligen dermed säga oss
att alla de vackra och lysande snillen, som nu hafva
sina konungars gunst, krypa, så fruktar jag endast att
ni får se er sjelf, och alltför många af edra bästa
vänner, på fyra fött er.»
Vi erinra oss att Stockholms-Posten i sin anmälan
af första häftet af «Kritik öfver Kritiker» beskyllt Thorild
för bouffonneri. Detta skulle, enligt Atterbom,
egentligast hafva förtretat honom. Likväl var, såsom
Atterbom medgifver, beskyllningen «tvifvelsutan icke alltid på
hans skrifart otillämplig; men för det mesta grundad,
liksom äfven det åtminstone halfva klandret för
«kon-trasternas bjerthet», på missförstånd af hvad ett
humoristiskt framställningssätt tillåter och fordrar. Också
äro dettas gränser näppligen öfverskridna af något enda
bland de uttryck, om hvilkas «plumphet» eller
«oanstän-dighet» hans motparter sedan gjorde så mycket buller.
Föga mindre kärt än det sublima, var för Thorild det
burleska, så ofta det nemligen i en genialisk vändning
kunde begagnas till något djerft drag, hvarmed, på
öfver-raskande och slående vis, en sats gjordes klar, en
sanning påtaglig. Afse vi hans närmaste syfte — att i
fullständig dag framlägga felen af Kellgrens kritiska sy-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
