Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
«S& i litteraturen. Till några få idéer, värdiga att kännas af en
förståndig varelse, hafva de lärde, tyskarne i synnerhet, brukat gifva oss en
thara som Brunkeberg.»
«Af detta antagna dumma eller oärliga bruk har man fått vanan att
fråga eller väl se efter: hnru tjock en bok är.»
«Sluga hufvud! du begriper att papper är mera värdt än förstånd.»
«Men en bok betyder icke allehanda pladder öfver, omkring och
anbelangande en sak; utan detta i sig sjelft ädla ord betyder: «en ny och
vigtig sanning, ställd klar och lefvande för vårt förstånd». Då kortheten,
som sparar oss förvillelser och tid, både är en vinst och ett bevis på
utarbetningens fullkomlighet. Ty oredan är alltid vidlyftig.»
«Detta är en bok, just tagen i sitt netto. Det visar er att en bok är
rar. Men af skrifter eller thara hafve vi hästlass och kunde deraf bygga
tio Brunkeberg.»
Få dagar senare infördes i Stockholms-Posten åter
en uppsats af Thorild, «Om höfligliet», med anledning
af den nu pågående lifliga pamflettstriden, hvarunder
man mer än eri gång beskyllt Thorild, och icke utan
skäl, för ohöflighet i sin skrifart.
«Det går icke an att göra uppenbart våld på publikens förnuft. Det
lönar icke mödan att om morgonen skrifva häftig osanning, som faller i
yttersta förakt innan aftonen. Det är både ömkligt och löjligt att försvara
höfligheten såsom en barbar.»
«Den fråga som blifvit uppkastad (förut i N:o 33 af Stockholms-Posten
af en anonym) har mera finhet än ni tyckes förstå och är intressant för
publiken, nemligen är denna sats rigtig: I en fri undersökning är aldrig
frågan, huru häftig en tanke är, utan huru sann den är?»
«Låt oss se. I hela mathematiken finnes ingen höflighet. Och likså
litet i någon af de rena vetenskaperna. Ja, i allt laga bevis, om det ock
skulle drifva motparten till den höga våda, till hvilken att drifva någon
är den minsta af all höflighet, så frågas dock endast: är det sannt?
Hvaraf jag slutar, att då en fri undersökning går ut på icke ett nöjsamt
pladder för eller emot en person, utan helt rent på en demonstrerad
sanning i saken; så kan ej heller der frågan vara om något annat än
denna sanning. Jag vet nog att man kan skrifva, när man så behagar, sin
ödmjukaste tanka; men detta är trälars elegans. Det tillhör icke sanningen
att vara ödmjuk: hon är gudomlig; då lögnen deremot kommer ifrån
af-grunden, är rädd för dagen och har sina goda skäl att krypa. Men det
värsta är att höfligheten är absurd, är den högsta ridikyl, ja är omöjlig
i vi sa a bevis, som dock kunna vara mästerstycken af skönhet och styrka:
såsom då Cicero bevisar emot Verres eller Fox bevisar emot Hastings att
de röfvat land och rike.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
