Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
«Hela menniskoslägtet tyckes nu, likasom efter en djop sömn, vakna
ur sin irring, att fråga sig sjelf: Hvilka äro dina rättigheter? och. då
svarar tänkaren: menniskan utgöt blod i sin födslostund, för att blifva fri;
hon kan under sin lefnad hvarken straffas eller belönas med rättvisa utan
att vara fri; och när hennes af förgängligheten tvingade kropp blir för
bräcklig, för svag, för inskränkt att herbergera själens fria lif, så dör hon
för att återtaga friheten. Således, betraktad på alla sidor, ifrån födelsen
till sista lefnadsblicken, bör menniskan anses såsom ett fritt väsende. Fö*
das, lefva och dö fri, dessa äro menniskans tre rättigheter. Den första
lärer oss en evig, allmän och oföränderlig sanning, nemligen att vi måste
erkänna en naturlig frihet, som tillhör hvar enskild person; en frihet, som
icke beror af menniskors eller regeringars öfverenskommelser. Den andra
innehåller en lika evig, allmän och oföränderlig sanning, att menniskan
tillhör en borgerlig frihet, en frihet, som är förbunden med andras frihet,
eller då medborgare förbinda sig att försvara hvarandra mot oförrätter och
all skada, så att hvar och en underkastar sig vissa straff, om han bryter
emot de lagar, som till bevarande af hvarandras fri- och säkerhet äro
antagna. Den tredje rättigheten innefattar likaledes en evig, allmän och
oföränderlig sanning, öemligen att vi äro fria till vilja och förstånd, till
tan-karne, till samvetet; derigenom får hvar och en tillfälle utveckla sitt
hjer-tas och förstånds egenskaper, kan ådraga sig kärlek eller hat, allmän
aktning eller allmänt missnöje. Dessa rättigheter äro menniskans, och af dessa
härflyta våra medborgerliga rättigheter; alla menniskor äro lika uti
rättigheter, emedan de alla äro födda fria, emedan de alla böra lefva fria,
emedan de alla skola dö fria. Denna jemlikhet kommer ifrån deras förening
uti samhälle, der hvar och en framlägger såsom en laglighet ej allenast sin
naturliga rättighet, som är densamma som de öfrigas, utan också sitt
förnuft, sin styrka, sin idoghet, till den samfälta och stora rättighetens
bibehållande, som skall skydda de mindre och enskildta rättigheterna. Genom
denna samfälta rättighet, innehållande allt det som alstras af styrka, förnuft
och idoghet, uppkommer en helig och inbördes säkerhet. Sådana äro de
medborgerliga rättigheter, hvaraf nationens rättigheter tillskapas. Då nu
den lycksalighet, att förenas uti samhälle, härflyter från allas sammanstämda
rättighet, är det tydligt att all makt väsentligen, politiskt och allmänligen
hvilar hos ett förenadt folk; att all moralisk, all metafysisk förändring uti
denna makt beror af folket; och som alla förändringar uti makten utgå
ifrån folket, så kan den ej annat än utfalla till dess fördel, till dess
förmån användas. Hvad blifv a då styresmäns rättigheter, som några vilja sätta
framför nationens, emedan de anse det företräde en styresman äger
framför en annan enskild person såsom ett oemotsägligt bevis att han äfven bör
äga företräde för en hel nation? Deras rättigheter äro snart förklarade:
styresmän äro chefer, och såsom menniskor betraktade hafva de lika
rättigheter med andra menniskor; men uti den förra egenskapen hafva de flera
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
