Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sättet för deras verkställighet, om formaliteten vid deras förändrande eller
upphäfvande, om den verkningskrets hvar och en medborgare vid framdeles
uppkommande frågor härom blifvit tillerkänd o. s. v.; äfvenså åligger det
hvar och en att sedan ställa sig dessa lagar till ofelbar efterrättelse, i kraft af
hvilka hvarje ledamot af samhället, ingen undantagen, d. ä. folket, äger
att i öfverläggningen och beslutet öfver dessa ämnen sedermera deltaga,
notabene allt efter de grunder, på sätt, i den ordning och med den
inflytelse, som lagarne för honom bestämt. Om sådan är författarens mening,
hvilken har den någonsin bestridit? om tvärtom han vill ifrån någon i
samhället, som icke förverkat sina medborgerliga rättigheter genom förbrytelser
emot lagarne, \kilja, eller ock tillägga någon, en eller flera, den rätt att en så
kallad ändring i konstitutionen proponera eller i ventilation derom deltaga,
annorledes än lagarne medgifva; så anse vi en sådan tanke falsk och
stötande all samhällsprincip, der hvar och en äger en helig försäkran om
säkerhet för allt hvad honom genom samhällsförbundet blifvit tillerkändt. —
Det är då icke heller möjligt, min herre, att de beslut ett folk således
fattar, kunna utfalla annorledes än till dess fördel, så vida vi måste taga
för afgjordt, att den allmänna viljan, tillkännagifven efter i hvarje stat
antagen formalitet, uttrycker statens invånares allmänna önskan, hvilken åter
bestämmes af hvars ooh ens begrepp om sin fördel. Men om detta begrepp
är hos flera samhällen skiljaktigt, så äger icke det ena samhället att
bé-strida det andras tanke om sin lycksalighet, eller den ena staten att tvinga
den andra att söka sin lycka på ett anuat sätt än den sjelf önskar; och
således kan man icke bestämma någon universal konstitution, såsom bäst för
alla folkslag, så vida man bör tro dem lyckligast under den de sjelfva valt,
och, ehuru deras beslut äro olika, visserligen likväl utfallna till deras
förmån, efter de allmänt, efter antagen method att sig yttra, förklarat sin
vilja sådan den är.»
«Ni frågar derefter: «Hvad blifva då styresmäns rättigheter, som några
vilja sätta framför nationers?» Min herre, förlåt om vi ej tro någon så
dum som ni säger; äfvensom vi ej väntat en fråga af så uppenbar nonsens.
Styresmannen af samhället är ju en medlem deraf och hans rättigheter en
del af medlemmarnes samfälta rättigheter; man kan då icke skilja
styresmannen ifrån dess Öfriga medborgare utan att ändra samhällets antagna
form, eller sätta den delen af folkets rättigheter, som äro styresmannen
öfverlåtna, framför hela massan af folkets rättigheter, deruti styresmannens
äfven innefattas. Min herre, om ni hörer någon göra det af er anförda
fåviska påstående, så lemna honom tid att sansa sig; ty vill han eljest sjelf
begripa hvad Han säger, så skall han finna sin villfarelse innan han kan
fatta ert svar — och då blifver detta svar öfverflödigt.»
Detta kan vara nog för att, så vidt denna artikel
derom ger anvisning, ungefärligen beteckna den stånd-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
