Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
förmögenheter att skada och hjelper de svagare till utöfning: den
öfverenskomna lagen måste äga verkställare, befallande och lydande, mer och
mindre mäktiga, högaktade och belönta, efter sin nytta och sin förtjenst. 3:o)
Olikhet, i egendom. Den är en följd af de begge förra: det är
naturligt att de mera förståndige, arbetande, förtjente och belönte ostraffligen
böra förvärfva mera egendom än deras mindre förståndiga, arbetande,
för-tjenta och belönta medbröder; och det är för de förmögne en lika
ostridig naturlig rätt att oqvaldt behålla det betydliga de således samlat,
som för de fattige att behålla det ringa de lika ostraffligen förvärfvat.
— Enär nu den första af dessa olikheter icke kan jemnas, och de Senare
äro följder af densamma, så skulle väl ingenting mera fåviskt kunna
upp-tänkas än att förstöra de senare. Olikheten i krafter och förmögenheter
förblefve då ensam qvar och rådande; de mäktigares anfall och de svagares
försvar, beröfvade ordningens och rättvisans tygel och stöd, skulle sätta alla
i densamma osäkerhet, som samhällsförbundet har till syftemål att
förekomma; och efter några blodiga strider om chiméren af en jemlikhet, som
ej är menniskoslägtet ämnad, skulle ettdera partiet från grymheter söka en
hvila, som det ej kunde få annorstädes än under det andras förtryck,
genom en dagtingan, som till en början införde en värre olikhet än dk som
skulle för evigt utplånas.»
«Genom dessa slutledningar tror jag mig hafva bevist, att en jemlikhet
alldeles utan undantag kan endast af okunnigheten yrkas och tros.
Olyckligtvis har mängden af förtryckta menniskor ^lenna tro: hvad bevisar det?
Att mängden är okunnig.»
«Men då den jemlikhet i rättigheter och utvägar, hvars begrepp jag
ofvanföre sökt stadga, är menniskornas ostridiga rätt, hvad medel böra
användas att ernå densamma? Bör det väl vara dessa oordentliga och grymma
resningar (revolutioner), hvarpå så många länder gifvit misslyckade exempel?
— Nej, det bör vara utbredande af en rätt upplysning, som preglar i
folkets själ en ovederlägglig och enig tanke. Jag har redan visat hvad
olyckor åtfölja utbrottet af de krafter, en okunnig eller halfkunnig harm
retar, och jag tröttnar icke att upphäfva min röst emot menigheters våld
likasom mot tyranners. Visst har någon gång en redlig och upplyst man,
en Thorgny och en Engelbrekt, uppstått till den anfallna eller slocknande
frihetens försvar; men de hafva varit män så stora i dygder som Caesar i
snille, sådana, hvaraf knappt födes en på tio sekler; och de hafva med
sina redliga hjertans vördnad styrt upprörda menigheter att yrka sin rätt
utan oskyldiga medborgares undergång: af min hand skall ej bortryckas ett
blad ur den krans, som höljer deras hjessa. Men må den anmärkning mig
tillåtas, att de lefde i tider, då, under de grofvaste seder och förståndets
mörker, folket likväl ägde en stor dygd, redligheten, hvaraf följde ett
fullt förtroende till redliga män. En annan tid har kommit. En sannare,
men ännu half upplysning har delat menniskornas omsorger emellan för-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
