Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
samhället njuta, består antingen i förmåner eller rättigheter dertill,
hvilka i vissa delar utgöra en med flit inrättad olikhet, utan hvilken den
väsendtliga naturliga rättigheternas likhet omöjligen kunde hägnas eller
befordras. Samhällets väl fordrar t. ex. att det må finnas åkerbrukare, bruksidkare,
bandtverkare, manufakturister, handlande, embetsmän, styresmän etc., hvilka
hvar för sig (individuellt, icke corpsvis) måste njuta vissa förmåner, olika
efter hvars och ens förstånd och den nytta han gör. Om nu någon af dessa
säger till de andra: «ni njuter större förmåner än jag, ni måste gifva mig
det ni har mer än jag»; så blir väl jemlikheten större, men allmänna
säll-heten störd, ty för hvars och ens naturliga säkerhets skull har samhället
lofvat hvar och en att ensam njuta förmånen af hvad han ensam förvärfvar,
genom bvad medel som helst utom våld och list. En jemlikhet i Sjelfva
förmånerna vore alltså stridande emot den naturliga rättigheten att
förvärfva och äga; vore obillig, efter emot olika nytta bör svara olika
förmåner; vore omöjlig, efter alla ej kunna äga lika förstånd, kunskaper
och krafter. Men om en säger åt de andra: «jag erkänner att J ensamma
bören njuta de förmåner J ensamma förvärfven, jag vill ej dela dem; men
jag bör äga rättigheten att förvärfva dem på lika sätt som J, att bruka
jordei^ att slöjda, att handla, att få sysslor etc. för att genom mitt
ensamma förstånd och arbete komma till ensamt åtnjutande af förmåner lika
med edra»; då, endast då begär han en jemlikhet, som mensklighetens och
samhällets natur befaller, som samhällsordningen bör heligen hägna, som är
på en gång rättvis, möjlig §ch nödvändig. Att äska jemlikhet i annat än
rättigheter, att föreställa sig en jemlikhet i krafter och förmåner, vore emot
naturen och rättvisan: emot naturen, efter våra förmögenheter äro på så
million-faldigt sätt varierade, och vi äga rättighet att dem uppdrifva till all höjd
och använda till all förmån, som ej skadar andra; emot rättvisan, efter
mina större förmåner icke existerat utan mitt större förstånd och arbete,
och dessa förmåners delning åt andra skulle snart ej blifva annat än en
skatt, som jag hembure åt oförståndet och lättjan.»
«Alltså, jag kan ej nog upprepa det, består jemlikheten ej uti en
delning af samma förmåner lika åt alla, utan deruti att alla äga samma
rättigheter, sätt och utvägar att förvärfva dem. Högaktning och
egendom t. ex. äro förmåner; de böra vara personliga; rättigheterna till
sysslor, handel etc. äro medel och utvägar dertill: de böra vara allmänna.»
albland de olikheter, som äfven i det bäst inrättade samhälle måste
finnas, äro i synnerhet trenne märklige: l:o) Olikhet i naturliga eller
förvärfvade förstånds- och kroppsförmögenheter (och deraf
följande olikhet i näringssätt). Den är oundviklig; ty hvarken äro alla födda
med lika krafter, eller kunna alla komma i lika belägenhet att förskaffa sig
dem. 2:o) Olikhet i sysslor och dervid fästad makt, högaktning
och belöning. Den är en nödvändig följd af den förra. Samhällets
lycksalighet fordrar en allmänt öfverenskommen lag, som hindrar de mäktigaste
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
