Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
liga uppträdande såsom ung student råkat ut för
Kellgrens kritiska gissel, hvars skarpa hugg han likväl
vågade ej allenast parera utan äfven återgälda. Denna
Kellgrens recension öfver Leopolds poem vid
kronprinsens födelse, «syntes». menar Wieselgren, «beräknad att
göra Leopold mindre fkadlig, om han, såsom tecknen
bådade, ej ville ställa sig under «den goda smakens»
banér. Der är en half Thorild i detsamma. Hade
Leopold ställt sig vid Thorilds sida och då lika tillegnat
sig Schiller som nu Voltaire, så hade han måhända —
om händelsevis hans första informator ej varit en infödd
fransos utan en infödd tysk — så hade troligen
Kellgren med alla högborna och högvälborna vitterlekare
bakom ryggen «misströstat om republiken» — kanske
sjelf skrifvit Sigwarth och Hilma ett decennium förut».
Yi disputera icke om möjligheter, anse likväl en
men-niskas hela andliga rigtning icke kunna bero på
någonting så tillfälligt som en tidig undervisning i ett visst
språk. Under sin vistelse i Pomern hade Leopold
likväl haft tillräckligt tillfälle att, i bekantskapen med den
unga tyska litteraturen, ännu i sin bildbara ungdom
skaffa sig en motvigt* mot inflytelsen af de franska
barn-domsintrycken, i fall hans själ ägt den förutsättning af
djup känslighet och varm fantasi, som dertill erfordrades.
Äfven Goethe hade i sin ungdom erhållit en halffransk
uppfostran, men han blef ingen anhängare af den
fransyska smaken för det.
Att Leopold emellertid, Oaktadt öfverspänningen i
nyssnämnda ungdomsarbete, ändock med lif och själ
tillhörde den klassiska smakskolan, visar den lätthet,
med hvilken han, i trots af den lidna förödmjukelsen,
slöt sig till densamma, tillegnade sig dess lätta och
frivola tonart, dess prosaiskt förståndiga grundsatser och
dess ytligt skämtande kritik, medan han ännu befann
sig i lifvets varmaste ungdomsvår, utan att derunder
erfara något varaktigt intryck af de djupare harposlag,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
