Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
som under hans vistelse i Tyskland icke kunde undgå
att nå hans öra. Det är från denna ungdomstid som
det skämtsamma poem härstammar, genom hvilket
Stock-holms-Postens läsare år 1781 fingo förnya bekantskapen
med den nyss så öfverspända studenten, hvars «phoebus»
Kellgren så bittert begabbat. ^>et heter i
Stockholms-Posten «Till en vän vid dess inträde i andliga ståndet»
och i de Samlade Skrifterna:
Prestmgningeru
Bin hvita lapp, din sida kolt
Och denna långa svarta slöja
Ditt grymma val omsider röja:
Du för befordringsrätten sålt
Din sälla rätt att dig förnöja.
Da offrar dig till prest och slaf,
Och att på brädden af din graf
Ett visthns för din ålder hafva,
Dn nu din nngdom vill begrafva.
Hon re’n vid offerbänken står.
Ditt hår, ditt sköna svarta hår
En obarmhertig sax skall stäcka; *
Dn måste denna låga släcka, ’
Som från ditt skälmska öga går.
Eörqväf den suck och svälj den tår,
Som Cloés ömma blickar väcka,
Fly, att ej detta sköte räcka,
Der hjertat under liljor slår,
Du får ej dyrka mer den täcka,
Du henne endast skrift a får.
Träd fram din väg på törnets nålar,
Lyft kedjan på din rygg och svärj–
Se, hur de ryka, dessa bålar,
Hur vinets gud sin purpurfärg
På våra bleka kinder målar;
Lik morgonsolens första strålar
På spetsen af de kala berg.
Hur dessa safter syndigt strömma!
Vik härifrån, du Herrans vän!–*
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>