Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BREF TILL KELLGREN.
27
behof (hvilka den snarare fyrdubblar), endast afetänger mig från alla
kraftigare medel att sonlagera dem. Sal. riksrådet grefve Crentz gjorde mig
den äran att rätt allvarligen bjuda mig till Stockholm. Heldre hade han
kunnat befalla mig att möta sig i de saligas hemvist. Jag hade till den
ändan blott behöft att adressera mig till doktorerna, som längesedan synas
ledsna till och med att pina mig för intet.»
«För mig återstår då ingen annan hjelp än den att dö: som jag
likväl, för att säga sanningen, icke kunnat vinna, ehuru jag dertill användt
alla de ringa tillgångar jag kunnat äga, och alla de doktorer, som jag
kännt i Sverge och Tyskland. Den dernäst vore att kunna lefva bergad.
Men det är jag icke utan sei- å sjutusen *) årligen. Hvar finner man bröd
i öknen? eller vid en akademi, der man är stängd från alla ansökningar?
Voilä le noeud fatal, quil fallut délier!» —
«Var gunstig och gif mig en liten idé om de nu för tiden mest
betydande personer, hos hvilka jag har att insinuera min ansökning. Jag
känner till namnet få, till person ingen, utom herr statssekreteraren
Schröder-heim. Men jag vet att herr kongl. sekreterarens förtjenster förskaffat sig
hos alla dessa en aktning, som skulle göra dess förord gällande — äfven
hos konungen. Jag ber Tit. med den uppriktighet, hvarmed den förtryckte,
utån att förnedra sig, kan adressera sig till den rättsinnige: unna mig detta
förord, hvar Tit. finner att det kan gagna mig. Värdigas härigenom gifva
mig en vink till den närmare vänskap, som jag så många år åstundat, som
jag intet ögonblick skall vara ovärdig, och som skall vara en ära och en
tröst för mina få återstående olyckliga dagar.»
«Är det väl nödigt för mig att vara personligen närvarande? Mina
beständiga sjukdomar hafva gjort mig sådan, att jag säkert föga
rekommenderar mig genom mitt utseende, hvilket mycket liknar, efter min tanke,
spöket af en fördömd, — och ännu mindre genom min konversation, som
alltid är kort och generad. Det var till en stor del detta som gjorde, att
jag aldrig i person vågade visa mig för vår salige parisiske kausler (Creutz):
jag fruktade alltid att jag skulle förlora derpå. Emellertid, om herr kongl.
sekreteraren finner så för godt, skall jag anlända så snart min helsa tillåter
mig; och om allt annat slår mig felt/skall jag hålla mig skadeslös genom
den äran att hafva gjort Tit. bekantskap.»
«Jag läste i går, här på slottet, den så mycket omtalta, så länge
väntade Gustaf Vasa. Vitterheten har måst göra många fåfänga försök till
Gustavers ära, innan hon ändtligen i våra dagar kunnat frambringa något
som är dem värdigt. Tit. är, utom mycket, också öfver den vanliga
auktors-svagheten, som hemsamlar begärligt alla de lagerblad man tillfälligtvis
räcker henne; men man bör hoppas, att ett upplyst och hyfisadt samhälles
bifall, xför hvilket man skrifver, icke kan vara ett föraktligt ämne för den
*) Förmodligen daler.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
