Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Låt hennes minnen ställas opp,
Och hennes hand sin fackla föra.
Välan, bland denna kungatropp,
Hvars längder tidens början räcka,
Hnr många, hvilka verldens hopp
Med sken af dygder velat väcka,
Som, i ett långt regeringslopp,
De mindre sökt att nå än gäcka!
Hnr många, trots hvad smickrarn sagt,
Som sina länder ödelagt
Att deras gränser längre sträcka;
Och att de smärre folk förskräcka
Med jättespöket af sin makt!
Har mången som sin klokhet hedrat
Af slag, som verldens rysning väckt,
Och smilat, dionysiskt fräckt,
Åt brott, som deras namn förnedrat!
Ja, hvilken mängd man ändtlig sett,
Med djupt förakt för odlarns svett,
Millioners blod och bergning suga,
Att deras välstånd med sin prakt,
Sitt guld och sina gränsers vakt
Inför Europas Ögon ljuga;
Då verlden, under deras makt,
Så långt dess gränser stått att truga,
Blott röjt ett svagt och söndradt helt,
Nationer trampade som slafvar
Och fält, som slagit skördarn felt,
Och staten tömd och landet delt
I sjukhus, öcknar, slott och grafvar!
Förgäfves folkens klagoljud
Sen seklers tid från jorden stiga,
Att dessa dundrare bekriga:
Med upphöjdt svärd, i blodig skrud,
Vid deras sida straffets gud
Befaller lidandet att tiga.
Efter fortsatta allmänna betraktelser tilltalar
skalden ändtligen sin monark på följande mot slutet
poetiska hjertgripande sätt:
O du, som, frälst ur striders våda,
Möts af ett tacksamt folk i dag;
Hvars härars tåg och tappra slag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
