Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
«Hvad, min herre? En anktor, som har en så «öm och ädel fruktan
att störa någon helgad ordning», — som genom sin ringa dristighet så
•svagt gynnar upplysningen», och som till och med «antager tankars
brottslighet», när de strida emot ordning och lagar, — denna auktor, säger ni,
gillar väl det! och gillar det ej blott, utan påstår att det upplyser! —
«Oportet mendacem esse memorem», hvilket kan öfversättas, när man
tilllåter sig att göra en efterhärmning af herr Thorilds harmoniösa
skaldekonst: «Ha! Lögnaren måste ha godt minne!» — Man vise oss ett enda
ställe, en enda rad, ett enda ord i denna bok, som påsyftar att våld kunde
någongång nyttjas i stället för bevis: vi vilja ej ens bruka herr Thorilds
orimliga uttryck «att våld bevisade».»
«Auktor har sagt med den största tydlighet, att man stundom gjort
sanningen antagen, eller, för att uttrycka oss lika korrekt som han,
verkställt henne på ett våldsamt sätt, hvilket, thyvärr, alltför mycket skett och
sker i denna olyckliga dödligheten. Den store Henrik IV, verkställde han
ej på ett våldsamt sätt sanningen af sin rätt till den franska thronen? Den
store Gustaf I, verkställde han ej på ett våldsamt sätt sanningen af Sverges
rättmätiga frihet? Den heligaste af all makt på jorden, lagen, verkställer
den ej sanningen af samhällets vilja och väl genom straffens våld, i fall
dygd och skäl ej göra nog dertillP Ty betag ej ordet den betydelse det
äger i språket, och hvari det stått auktor fritt att nyttja det. Våldsamhet
är allt styrkans tvång i motsats mot fri gerning; den må utöfvas i kraft af
millioners vilja och kallas lag, eller i kraft af en endas och kallas
förtryck. — Med våld eller med godo är en känd motsats, hvarunder
man lika så många tusende gånger begripit lagens tvingande kraft som
stråtröfvarens. Huru kan man då neka att det gifves till sanningens
verkställande ett sätt med våldsamhet, funnes också intet enda exempel
af den natur som de ofvan anförda. Men har auktor sagt att våldsamheten
upplyste begreppet? Att våldsamheten bevisade något? Har han antagit
spön såsom demonstrationer i juridiken, kanoner såsom dokumenter i
statsrätten? Har han bifallit, föreslagit våldsamheten såsom en god utväg till
sanningens verkställande? Beskrifver han ej tvärtom fasorna deraf?
Af-skräcker han ej derifrån med alla krafter? Eller får man ej mera citera
historien? Eller hvad vill herr Thorild?»
««Då det gifves för sanningen ett sätt att verkställas utan våldsamhet,
så är detta sätt utan allt tvifvel det lyckligaste.» — Sådana äro auktorns
ord, på slump ryckta ur midten af en afhandling, ställd emot allt slags
våld och dess ursinniga predikanter. Häraf drar herr Thorild nu den goda
slutsats: «Auktorn antager således, i brist af lindrigare medel, ett sätt
med våldsamhet?» Herr Thorilds sätt att sluta har, såsom man ser,
icke förbättrat sig, och formeras ej ens genom utrikes resor. «Servatur
ad tmtffn qualis ab incepto proctssit»; det är efterhärmadt: «Han ändå
till slut blir, ack! den han alltid varit.»»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
