Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Och dagens öga famnat jordens vidd,
Har han fÖrtjensten alltid sargad fnnnit
Af samma örn, vid samma klippa smidd.
I nästföljande poem «öppnar skalden för oss en
ljusare utsigt och lyfter oss till en synpunkt, från
hvilken vi med lugn kunna se ned på lifvets förvirrade
skådespel, då han i skaldestycket «Religionen» låter oss
höja vår blick upp till den eviga godhetens och
rättvisans thron. Äfven vid denna tankens lyftning till det
öfversinnliga förnekar dock ej hans filosofi sin praktiska
karakter: han förlorar sig ej i en mystisk kontemplation
af det outgrundliga urväsendet: han betraktar det blott
i dess förhållande till menniskan och det menskliga
lif-vet: han
Sjunger dygdens hopp och mensklighetens tröst
Af tanken på en Gud, som stiftat verldens öden,
Och på en varelse, som, oförstörd af döden,
Skall möta, en gång dömd, i rättvist delad lott,
Belöning för sin dygd och straff för sina brott» *).
Jag vill för egen del tillägga följande i sanning
högstämda strof:
Rättvisan hade flytt från thronerna på jorden,
Och Sanningen, söm hon, var våldets offer vorden.
Hvem gaf dem lif igen och styrka och försvar?
Du var det, religion! ditt storverk detta var.
Du höjde hjeltens själ att våldets ok förakta:
I trots af bödlars jern, som sarga och som slagta.
Du tolkade hans pligt, du eldade hans mod,
Och orättvisan skalf i purpurn, der hon stod.
Förtryckarn räds ditt rop, som öfver molnen skallar,
Och darrar för en Gud, hvars blixt du nederkallar.
I sin tids anda framhåller skalden företrädesvis
religionens praktiska resultater i afseende på menniskans
handlingssätt, utan att fästa sig vid dess djupare
betydelse såsom ett oundgängligt behof hos menniskoanden
*) Grubbe, Inträdes-Tal, p. 79.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
