Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Skryter knappast pyramiden,
Förrn han kommer, jätten tiden,
Och slår lekverket omkull.
Sanningsfacklan vill du tända.
Ljus kring verlden sprida ut:
Dina djerfva tankeslut
Blott med nya villor blända,
Och vid hela mödans ända
Står du der du stod förut.
Stjernans ljus sin stråle sänker,
Inom ögats rymder dröjd;
Dygdens glans, för tanken röjd,
Öfver verld och sinnen blänker:
«Der i rena andars höjd,
Endast der är ljus och fröjd!»
Stoftklump! det är så du tänker.
Redan lyfts du, ny Ikar,
Ren din väg åt molnen tar;
Flygten pröfvas, tyngden trotsas;
Men hvad förr har skett, det sker:
Vaxet smälter, vingen lossas,
Och från englars ljusa sfer
Dimper djuret snöpligt ner.
Sekler börja, sekler sluta,
Öfverallt en kufvad verld
Hörs förtryckets klagan gjuta;
Högt är friheten begärd,
Men när fick du henne njuta?
Och när var du henne värd?
För despotens ok du fasar:
Ja, men kryper för hans yx;
Och med dårligt högmod rasar,
Hvar minut du ej förtrycks.
Stum och nedböjd under styrkan,
01 hvar bor förnuftets dyrkan,
Om ej då inom ditt bröst?
Falla fjettrar, slitas tömmar,
Lik en yr, i feberns drömmar
Känner du ej mer dess röst.
Dårskapsbranteo alltid nära,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
