Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
drömma oss in i en paradisisk oskuldsverld, för att
der-efter med en dubbelt bitter känsla vakna ur den sköna
drömmen: han ger ej någon näring åt denna matta,
sjukliga, sentimentala sinnesstämning, som beröfvar
själen dess kraft att bära lifvets mödor och uppfylla dess
pligter; han låter oss inträda i en svensk landtlig
boning: han låter oss skåda ett lif, sådant vi alla kunde
och borde lefva, endast förskönadt af fliten, trefnaden
och de husliga dygderna; och genom de mästerligt
kontrasterade taflorna af Eglé och Annette, af flärdens och
huslighetens representanter, får den herrliga dikten, i
hela sin intagande, idylliska ljufhet, tillika den högsta
praktiska lärorikhet.»
«I de flesta af Leopolds berättande poemer. liksom
i åtskilliga af hans öfriga skaldestycken råder emellertid
en helt annan ton: skämtets och satirens. Såsom
satirisk skald är han i Sverge knappast upphunnen af
någon, om ej af Kellgren i vissa af dess stycken.
Leopolds skämt är icke det ystra aristofaniska, som i
muntert öfvermod leker med gudar och menniskor och
drif-ver sitt glada spel i en, om så må sägas, upp- och
nedvänd verld: icke Swifts bittra, menniskoföraktande
ironi: icke en humor, lik Sterne’s eller Richters eller
Tiecks; det är den fina skarpt träffande Voltairiska
satiren, full af sprittande lif, qvickhet och behag. Hans
bevingade pil förfelar aldrig sitt mål; men dess udd är
ej doppad i galla: det är af gratiernas händer som han
emottagit sin blomsterprydda båge. — Hvem minnes ej
alla de mästerstycken af detta slag, med hvilka Leopold
riktat vår vitterhet? Hvem har ej beundrat den
utomordentliga mängden af träffande satiriska drag i
«Talis-manen»; eller den fina vändning, under hvilken en
vigtig sanning är framställd i «JakoBinen i Grekland»;
eller den rika flödande qvickheten i det glada stycke,
hvars anledning är hemtad af den Kan tiska läran om
tid och rum? Af alla de hithörande poemer är «Den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
