Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ccFörsökom att ännu fullkomligare öfvertygas om
detta känslornas beroende af föreställningarnes
skiljaktighet, och huru denna skiljaktighet alltid uppkommer
af någon hemlig dubbelhet i Sjelfva tankens föremål.
Anmärkom härvid till en början, att man åtminstone
allmänt öfverensstämmer i känslan för alla slags fel och
förtjenster, så snart man, utan fråga huruvida de finnas
eller ej finnas hos den eller den författaren, i den eller
de skrifterna, på det eller det stället, endast betraktar
dem i deras allmänna begrepp. Det är här som
Hu-me’s anmärkning äger grund, att Sjelfva det ord,
hvarmed ett sådant fel eller en sådan förtjenst nämnes,
innebär redan domen af bifall eller förkastelse, grundad på
förutsättningen af menniskokänslans ofelbara
öfverens-stämmelser. Sådan är t. ex. den förtjenst, som man
kallar skrifartens ljus, tydlighet: sådant det fel, som
man kallar dess mörker, oreda. Ingen finnes, som ej
värderar den förra, ingen, som ej misshagas af det
senare. Och hvarifrån detta? Jo, derifrån att de allmänna
begreppen: tydlighet, ordning, mörker, oreda, eller
hvilka andra af samma natur, måste, just derigenom att
de äro allmänna begrepp, vara fullkomligt enkla, det
vill säga kunna lika så litet innehålla hvart för sig
någon stridighet eller fiersidighet af egenskaper, som det
allmänna begreppet om godhet kan innehålla ondska
eller det allmänna begreppet om rättvisa kan
innehålla orättrådighet. Föreställningen deraf måste
således nödvändigt blifva, såsom nyss sades, fullkomligt
enkel, derigenom fullkomligen densamma hos alla
menniskor, och derigenom äfven känslans motsvarighet blifva
hos alla likartad. Också vittnar erfarenheten att så
förhåller sig.»
«Hvad förtjenst af skrifart man således må nämna,
hvilket fel man må helst tänka sig, så står fast att allt hvad
som är ensamt och tydligen denna förtjenst, allt hvad som
är ensamt och tydligen detta fel, behagar eller misshagar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
