Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
kelser, till dat ringa och ovigtiga att befinnas
klanderfri. Men man ekall i alla dessa fall tvista om den
åberopade förtjenstens värde eller det ogillade felets
förkastlighet. Orsaken är klar. Bägge delame hafva vid
alla dessa tillfällen ett slags tvåsidighet, som måste
gifva anledning till stridiga föreställningar, det vill säga
till stridiga känslor och meningar.»
Sedan Leopold styrkt sin åsigt med åtskilliga
exempel, såsom de olika meningarne om komiska sceners
inblandning i tragedien, om det passande i Nestors tal
till de tvistande prinsarne i första boken af Uiaden, om
rimligheten af Nini uppenbarelse i Voltaire’s Semiramis
— i förbigående sagdt en af de omdömeslösast uttänkta
spökscener som diktkonstens historia känner, likasom
Leopolds utredning deraf just icke hörer till det
klyftigaste som kritiken frambragt —, samlar han sina
slutsatser till följande: «Att fullkomligt samma
föreställningar åtföljas hos alla menniskor af alldeles samma känslor
(om ej till graden dock till slaget); — att smakens
skiljaktigheter sålunda härleda sig, icke från skiljaktigheten
af känslodaning, utan från en hemlig olikhet af
föreställningar; — och att denna olikhet af föreställningar
grundar sig alltid på en viss dubbelhet eller tvåsidighet af
Sjelfva det föremålet, hvarom man tvistar: detta är hvad
jag haft för ändamål att här utreda, och hvad jag tror
att man lär medgifva mig. Man måste alltid
förutsätta att man tilläfventyrs ej sett sitt ämne nog
fullkomligt: att något möjligt förhållande, det vill säga någon
sida deraf, kunnat undfly uppmärksamheten; att, med
ett ord, den motsägande måhända ser saken bättre och
fullständigare. Man måste således, för några stunder,
likasom gå ut ur sin egen föreställning; gå in i
mot-sägarens; söka att göra den till sin; och derefter
antingen rätta den förra eller fullkomligen öfvergifva den;
eller, om den har tydligen företrädet, förblifva dervid.
Få menniskor*gifva sig så mycken möda. Men all od-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
