Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
lande». Häraf drager han den slutsats att «smakens
grund blifver odlingen. Men Sjelfva odlingen och dess
höjd, torde någon fråga, huru bestämmes den? Och.
består dess fordran, på det hela tagen, i kraft och
träffande natursanning, eller i förfining och sträng
rigtig-het? Utan allt tvifvel i begge delarne, så långt de
kunna möjligen förenas; men visserligen hvarken i rå
kraft och vild natur, eller i en finhet, drifven ända till
småhet och tomhet. Intryckens styrka och liflighet, i
förening med den högre sedekänslans och det rigtigt
skärpta omdömets bifall: se der, om jag så får
uttrycka mig, den innersta grundpunkt, hvarifrån alla
odlingens fordringar, i fråga om smak, utgå och härleda
sig. Närmandet åt denna hemliga föreningspunkt skall
nödvändigt gifva en större och större enlighet med
hvarandra åt alla rätt ypperliga författare, likasom den
allmänna samhällskulturen förenar, äfven till yttre skick,
utseende och umgängeslagar, så många särskilda
nationer, Oaktadt menniskoslagens synbara olikheter. Det är
blott den vilda enstaka skogsmannen, som äfven till
ut-värtes daning starkt skiljer sig från de öfriga. Han må
hafva i öfrigt flera stora företräden: dubbelt mäktiga
senor, dubbelt skarpa sinnen, dubbelt lifliga rörelser; men
till all genom samhällsbildningen påtryckt kulturform
framstår han såsom en lefvande motsats. Allt hos
honom, anletsdrag, kroppsbildning, röst, åtbörder, allt
uttrycker blott rå naturkraft, ömsom vidrig och
beundransvärd. Liknelsen kan synas hård; den är visserligen icke
i allt lämplig; men Shakspeare är litteraturens
skogs-menniska. Derifrån rigtigheten af Pope’s uttryck, att
han skrifvit på en gång bäst och sämst af alla
författare. Geniet öfverglänser råheten, se der
hemligheten af hans beröm.»
«Man jemföre deremot Yirgilius, Horatius, Tasso,
Boileau, Corneille, Racine, Moliére, Voltaire, Pope,
Wieland, kortligen alla sådana skribenter, som allmänt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
