Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
teckning. Men béror ej allt detta äfven så väl som
fabelns uppställning på hans diktarförmåga? Eller menar
han att de handlande personerna och deras karakterer
skola lånas ur historien och slafviskt framställas enligt
dennas * anvisningar, men deremot handlingens
utveckling genom fabelns uppställande lemnas åt poetens egen
uppfinning? Men förhållandet är dock det, att den
dramatiska skalden förhåller sig till den historiska
traditionen med fullt samma frihet af förändring och
idealisering med afseende på de historiska karaktererna, som
med afseende på de historiska handlingarne och deras
anordning för konstens ändamål. — «Es8ay ön Man»>
heter det ytterligare, «skulle alldeles intet vara
skaldekonst». Sådant finner Leopold alldeles orimligt. Det
är likväl blott med plats som man tillerkänner sådana
undervisande moraliserande krior ett poetiskt värde; och
om man det gör, så är det icke för de «läror af ett
upphöjdt förnuft», som de framställa, utan för den mer eller
mindre sköna form, som den poetiska, den diktande
fantasien iklädt dem.
«På lika sätt», fortfar Leopold, «måste jag äfven
tillstå, att min tanke om Sjelfva diktens natur föga
öfver-ensstämmer med den nu för tiden gångbara meningen
derom. Poetisk dikt (särdeles den högre och
allvarsamma) var fordom detsamma som trodd, åtminstone trolig
sak eller händelse, åtskild från verklig sak eller händelse
genom en föga väsentlig gräns.»
Här beror mycket på hvad Leopold menar med
fordom. Menar han dermed Homerus och de gamla
kosmogonierna i uräldsta tider, eller jätte- och trollsagorna
från den äldre medeltiden, så låter saken höra sig;
skulle han dermed åter afse Augusti tidehvarf eller
Me-dicéemas, hvilkas poetiska litteratur äfven är uppfylld
af Yinderbara saker, så måste man anmärka, att under
båda dessa tidskiften den allmänna odlingen redan var
af den beskaffenhet, att man nog kunde skilja mellan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
