Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
pelser. Hvad Leopold vidare yttrar år direkte rigtadt
mot fosforisterna, och som dessa i ett visst afseende
tålde vid hvad de fingo vidkännas, så låter jag honom
fortfara.
Om det i poesien vore fråga om förnuftslagar o.
8. v. så vore den ej mera poesi, enligt den nya skolans
åsigt «Nej», svarar Leopold, «icke romantisk åtminstone,
sådan hon måste vara nu för tiden, om hon vill tagas
emot. Jag skall ej begära en sträng räkning för
meningen af detta ord, som blifvit (man förlåte mig) ett
af den nya litteraturens munväder, och som vid hvarje
minsta fråga om skaldekonst ligger färdigt på allas
läppar. Det är klart nog redan genom blotta motsatsen
eller den s. k. reflexionspoesien och oviljan deremot,
att man med romantisk poesi icke vill förstå annat än
en skaldekonst, helt och hållet bestående af
inbillningens drömsyner utan hinder af den reflektiva förmågans
mellankomst; således oberoende af upplysning,
tidskul-tur, konstlagar, språklagar, till och med af naturlagarne.
Att man åter med sådan ifver nu på en gång gripit till
vapen för inbillningens absoluta öfvermakt, kommer
visserligen ej deraf, att man i vår tid födes med en
lifligare och mera häftigt påträngande inbillningskraft än i
våra äldre dagar, utan derföre att, äfven med den
torftigaste lott af denna sinnesgåfva, det likväl alltid blir
én god sak att finna sig befriad från alla omdömesband,
man må kalla dem förnuftets eller smakens. För att
nu afskudda sig dessa fjettrar, nödgades man väl alltså
slutligen gripa sig an med en så kallad revolution i
vitterheten, som skulle proklamera förlossningen från
den påstådda fransyska träldomen, tillika med fantasiens
eller den unga studentinbillningens ensamma upphöjelse
på thronen. Nu händer, som väl oftare låter förmärka
sig, att det unga snillet alldeles ingen inbillning har.
Nå väl: låne man då i sådant fall någon annans, munks
eller kärings. Källan är outöslig, och i äkta modern
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
