Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sätt och öfvertygelse, befinner sig till den grad
understödd deraf a£t den, ehuru blott ämne för tro och
förmodan, likväl "går derigenom i bredd med möjlig
sanning och verklighet. Sådan är den underbara dikten
icke lätteligen hos oss, men sådan kunde den utan
svårighet vara hos Homerus och Virgilius, och var det
visserligen. Jag tillägger, att sådan var äfven ifrån början
alltid poesiens rätta mening dermed. Den behöfde ej
bestå hos dessa skalder, hvarken i blotta figurerande
skuggbilder ur gamla afdöda gudasagor, eller i eget
ny-skapadt dröm verk, eller i lågt gängse pöbelskrock. Den
var, märkom detta, offentlig religionslära, eller, hvad
som är detsamma, Sjelfva den högre naturen i sin trodda
verklighet. Tempel, altaren, prester och publika
reli-gion8fester hade redan från ålder omgifvit föremålen
deraf med en majestätisk och vördnadsbjudande glans.
Skalden tog dem icke omedelbarligen ur sitt eget
hufvud: de existerade redan förut i den allmänna*
öfver-tygelsen; han blott lånade dem derifrån och använde
dem i sin plan efter sina ändamål. Detta var dikt,
allvarlig dikt, då för tiden.»
Det kan ej nekas att Leopold i hufvudsaken har
rätt i dessa sina påståenden. Likväl ser det ut som han
förutsätter såväl hos skalden som hos läsaren obetingad
tro på de underbara föremål, som den antika dikten
innehåller. Det är likväl lika litet tänkbart att de
grekiska filosofernas och Aristoteles lärjunge Alexander
skulle hafva trott på alla de gudafiktioner, om hvilka
han läste hos sin älsklingsförfattare Homerus, som att
Virgilius, delaktig af det augustinska tidehvarfvets
högsta bildning, skulle hafva erkänt sanningen af den
my-thologi, som han för sina poetiska ändamål begagnar.
Men hufvudsaken är den, att hos antikens skalder det
gudomliga maschineriet befinner sig i enlighet med deras
samtids allmänna föreställningssätt och utgör ett uttryck
af deras fäderneslands allmänna verldsåsigt, att det ingen-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
