Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
«Frese skref en mängd andeliga verser utan allt
annat värde än deras gudaktighet, och Sofia Brennerpå
flera språk lika väl, eller rättare: lika illa. Allt, den
enda Stjernhjelm undantagen, är blott rimmad prosa,
merendels af den lägsta medelmåtta intill Dalin, som
sjelf denna tiden begynner att sakna något af det stora
antal beundrare hans arbeten så länge behållit.»
Här kan man fråga: länder detta tiden eller Dalin
till en förebråelse? Hade den tid ett poetiskt sinne,
då beundrarne vände sig ifrån Dalin till Leopold och
Svenska Akademiens öfriga äreminnes tecknare och
läro-diktare? Svårligen skulle Leopold i sin sjelfkära
öfver-lägsenhet kunnat föreställa sig, att efter femtio å sextio
år en sådan fråga skulle göras från en akademisk
ka-theder. Och dock tvekar man väl numera föga att
tillerkänna både Spegel och Dalin fullt ut lika stort, om
ej större, poetiskt snille än Sjelfva Leopold. Spegels
dedikation till Gud, som på Leopolds tid «snart icke
var känd af andra än honom», är likväl för längesedan
erkänd såsom en af svenska vitterhetens vackraste
prydnader.
«Dalin var», fortfar Leopold, «verkligen i Sverge
ett fenomen på sin tid–han var, Stjernhjelm
undantagen, den första man i svenska vitterheten, som föddes
med sannt snille. Yi komma öfverens att förstå dermed
icke blott rimgåfvan, med hvilken det af tanklösheten
så ofta förblandas, icke ens gåfvan för ett visst
prydligare skrifsätt, ofta odlingens verk mera än
tankekraftens; utan detta rena, vidsträckta ljus i begreppet, som
omfattar stora och vigtiga ämnen, föreriadt med denna
lifliga bildning, som kläder dem i sinnlighetens
nödvändiga behag och ger, likasom dagsljuset, åt allting
färger och rörlighet. Dalin var född till tänkare och skald:
Kydelius gjorde honom till filosof. Han behöll för denna
djupsinniga lärde all sin lifstid en stor vördnad, och
anbefaller i sina skrifter hans «Fömuftsöfningar» åt alla
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
