Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
vetskap genom naiviteten i tanke och uttrycle ändock
vann detta ändamål. Då en sådan verkan icke är
åsyftad, är den ett så mycket starkare bevis på verklig
poetisk kallelse. Sjelfva den ton af folkvisa, som han så
gerna anslår, förfelar ej en rörande inflytelse på hvart
och ett sinne, som ej genom öfverförfiningens
sjelfför-gudning blifvit tillslutet för folkpoesiens skönheter. —
Traditionen om Dalins vedervilja mot musik är gammal.
Sannolikt saknade han blott musikalisk bildning, och
tröttades derföre af de konstmässiga tonverk, hvilkas
skönheter han ej kunde fatta. Att honom ej fattades
musikaliskt sinne och öra, bevisar så väl ledigheten och
omvexlingen i hans poetiska diktion, som sångbarheten
af hans visor i allmänhet.
Sedan Leopold kastat en granskande öfverblick
öfver de särskilda vigtigaste alstren af Dalins penna, i
synnerhet de dramatiska, sammanfattar han sitt
slutomdöme på följande sätt: «Dalin i Sverge, likasom den
gamla Corneille i Frankrike, såg sig redan under sin
lifstid öfverträffas i poetisk förtjenst; men ännu på långt
när icke i ära och rykte. Likasom den franska skalden,
satte han länge obekymrad ett stort namn och den
allmänna beundran mot några få kännares hemliga
affällig-het. Men dessas omdöme har slutligen (som alltid måste
ske) blifvit allmänhetens.. Tiden och jemförelsen hafva
upptäckt hans brister, och män gör honom nu kanhända
något mindre än rättvisa; försökom att jemt göra
honom den». x
Jemförelsen med Corneille är karakteristisk. De
få kännare, som Leopold menar hafva med fog satt
Corneille’8 förträfflighet i fråga, och sedermera tagit
allmänheten med sig på sin sida, voro i Sjelfva verket inga
andra än några högst bornerade pedanter af franska
akademien med den platta och fadda Scudéry i spetsen,
hvilka fördömde Corneille — hvarföre? Derföre att han
i sin tragedi «Cid» vågat att, tvärtemot gällande före-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
