Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
filosofi, med hvilken Hammarsköld gör sig så
öfverläg-sen, som förmådde Rosenstein att lemna sitt arbete
oafslutadt? Skulle man nödvändigt i ett följande sekel
hålla honom under näsan, att han utgått från origtiga
principer, sedan han möjligen, ja sannolikt, sjelf insett
det? Men det var Hammarskölds vana att bedömma
hvarje författare icke från dennes, utan från sin egen
ståndpunkt af bildning.
Men erkännas måste att dessa Rosensteins skrifter
äro för vår tid onjutbara: de ärov ytliga, vidtsträfvande,
uttänjda, tråkiga, och likna häruti nästan alla de
popu-lärt-filosofiska afhandlingar, hvarmed man under detta
tidehvarf sökte att sprida den så kallade «Upplysningen».
De lida dessutom, för att begagna Thorilds ord just om
Rosensteins skrift om «Upplysningen», af «den gamla
akademiska vanan att falla i amplifikation, att förlora
sig och ämnet i en viss ståtlig ymnighet, som oftast
består af idel prefation och digression, hvarigenom man
oupphörligen ledes intill, ifrån, omkring den sanning,
som man ville finna.» Men en egenskap i dessa
skrifter måste fröjda äfven en nutidens läsare, nemligen det
varma nit för menniskorätt och tankefrihet, som aldrig
förnekar sig hos Rosenstein och som förtjenar så
mycket större aktning, som sådana tänkesätt på den tid,en
ingalunda plägade bana vägen till lycka. Såsom ett
ytterligare prof på Rosensteins ädelhet i karakteren må
jag här tillägga, att han alltid behandlade Hammarsköld
med välvilja, Oaktadt dennes bitterhet emot honom. Det
vältaliga, af Järta berömda slutet af denna afhandling
om Upplysningen, bör jag ej förbigå bland profven af
Rosensteins stora stilistiska talent.
Jag kan icke lemna mitt ämne ntan att omröra den verkliga nytta
upplysningen gjort. Denna nytta skall pä ett segrande salt intyga dess
värde. Kastom ögat på Europas historia. Ur mörker och barbari hafva
vi framskridit till ett ljus, utan tvifvel ännn ofullkomligt, men sakert i sin
Malmström. IIL 29
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>