Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sition deraf, nemligen artikeln om Menniskan och
hennes behof af det sköna och konsten.
«Det som sätter rörelse i det lefvande tinget
menniskan är hennes behof och alls ingenting annat. Det
är behofven, som göra henne vettig, fintlig, uppbrukad,
derigenom att behofven först odla upp de angelägnaste
organerna hos henne och sedan de finare. De
angelägnaste organerna äro de fem sinnena jemte kroppens
ut-härdighet. De finare organerna äro de, som utgöra
in-billningskraften och eftertankan. — De folk, som blott
behöfva det första, eller som blott behöfva de angelägna
organernas uppodling, kallas de vilda; och de, som
behöfva de finare organernas uppodling, kallas de
civiliserade. Vildhet och odling hos menniskan komma deraf,
att jorden är rund, har flera klimater och
menniskosläg-tet är nog starkt att kunna utstå att bebo dem alla.
Deraf händer att det finnas två slags folk till i verlden:
nemligen de, som lefva i de bästa luftstrecken— och blott
såsom menniskor behöfva sig Sjelfva, — och de, som lefva
i sämre klimater, der alla behöfva hvarandra. De som
behöfva hvarandra äro civiliserade; hvilket kommer deraf,
att som ett hårdt klimat ger många behof, måste allting
påtänkas och menniskorna hjelpa hvarandra, och
upprinna ur „denna källa vetenskaper och sällskapsdygder.
Häraf följer dock icke, att folken skulle vara desto mera
civiliserade, ju sämre klimat de lefva uti, ty till
civilisation fordras en viss beqvämlighet, emedan en viss nöd i
klimatet förtar alltsammans af drift och mångtanka,
äfvensom en viss lycka i klimatet gör detsamma icke af
behof. Man bör förstå detta på följande sätt: De mest
civiliserade folkslag ser man ha bebott de lagoma
kli-materna. Negern har fått allt af naturens hand, och hans
behof äro lätt fyllda; grönländaren måste arbeta otroligt
efter en rå föda: begge ha fått naturens ytterligheter.
Negern, för hetta, och grönländaren, fönsitt arbete, hafva
Malmström. III. 34
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
