Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TUMN1NG PÅ TRYCKFRIHETSFÖRORDNINGEN.
21
Äfven Gustaf Adolf skulle i sin ordning tumma på
tiyckfrihet8förordningen. Adlerbeth berättar derom
följande *):
«Den 26 Mars utfärdade han ett slags förklaring öfrer
tryckfrihetsförordningen, som ålade författare till alla ej privilegierade dagblad och
periodiska skrifter att i Kanslikollegium uppgifva hvad ämnen de ärnade
8krifva öfver och, sedan de blifvit granskade, förse sig med privilegium.
Den som utån eller emot privilegii lydelse något sådant arbete eller artikel
utgåfve, skulle plikta etthundrade riksdaler och skriften indragas.
Anledningen skall varit några i bladet Telegrafen influtna anstötliga ställen emot
främmande makter. Alla theaterpjeser, som framdeles inlemnades att
uppföras, "skulle öfverses af Hofkanslers-embetet. Författningen, som medförde
en ny inskränkning i tryckfriheten, väckte missnöje. Telegrafen,
Åskådaren, Kolportören, Adresskontoret, Sällskapets för medborgerliga kunskaper
handlingar, Läsning för menige man m. fl. periodiska skrifter, indrogos vid
detta tillfälle alldeles; och det försäkras att en författare, som i enskildt
företräde anhållit att få fortsätta sitt arbete samt, i fall något förgripligt
deruti dittills skolat finnas, underkastat sig fiskaliskt tilltal, fått till svar,
att det vore nog att konungen icke tyckte om det. Ofelbart var att
uppmärksamheten mer och mer fästades vid utkommande skrifter, i hvilka
för-gripelser emot religion och konungamakt ofta utletades utur oskyldiga
uttryck. Konungens vedervilja för franska frihetsprinciperna, och allt hvad
dermed gemenskap ägde, understöddes af en del kavaljerer vid hans hof,
som, dels af okunnighet och dels af beställsamhet att göra sig väl anskrifna,
nyttjade tillfället af umgänget med konungen för att kasta skugga på ett
eller annat antingen ur sitt sammanhang draget eller vrängdt och origtigt
uppgifvet uttryck, som förtörnade konungen, blottställde författare för
misstankar och ofta foranlät onödiga, änskönt hemliga och aldrig vid
domstolar upptagna undersökningar. Man måste berömma den manlighet och
rättvisa riksdrotsen (C. Ax. Wachtmeister) i sådana händelser ådagalade.»
«Han hade den förtjensten att mer än en gång, och ej utan konungens
misshag, afstyra förhastade företag. Bland bilöpare, som ifrade mot
författares förmenta sjelfsvåld, var baron Stjerneld särdeles oförtruten. Han
förtjenar blott nämnas, emedan han tio år förut varit frihetshjelte och
nästan rebell emot Gustaf III. Emellertid blef litteraturen föga uppmuntrad,
och brefvet till Greifswalds konsistorium med befallning att tillse, det
pre-sterna blott predikade kristendom och icke filosofi eller verldslig moral,
såsom tyvärr i Tyskland sker, utmärkte en orthodoxi hos den styrande
makten, som vida skilde sig från rådande principer i andra länder, der
om-tankan mera sysselsätter sig med att gå tidehvarfvets tänkesätt till mötes,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
