Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
höjd; det stannar ofta i sin gång; men vid hvarje säkert steg falla
fördomar, uppkomma dygder, räcker sällheten en mera hjelpsam och
upplyftande hand.»
«Bekymmer8lÖ8het för det allmänna,*för hvarje enskild like torde vara
det största hindret emot menniskoslägtets framgång på kunskapens,
sam-fnndsdygdens och lycksalighetens väg. Om ej erfarenheten sade oss detta
så öfverljudt, skulle vi, med någon forskningsgåfva, föga vilja låta
öfver-tyga oss, att en varelse, hvilken, sedan han ingått i ett samfund, i så ,
oräkneligt många afseenden beror af sina medbröders öden och
förhållanden, samt aldrig underlåter att med smärta deltaga i samfundets olyckor,
som borde se sitt eget sannolika öde i hvarje likes förtryck, skulle med
nästan tillslutna ögon kunna inskränka sig inom sin egen lilla näringskrets;
försöka att tillskapa en sällhet, som ej beror af samhällets; tysta sitt
hjer-tas röst, som kallar honom till deltagande i medbröders lidande; vara blind
och kall för allmänna öfvertygelsens på sanning eller villfarelse grundade,
men alltid oöfvervinnerliga styrka. Denna bekymmerslöshet för samhällets
och dess medlemmars öden alstrar okunnighet i samfundsläran, och af
denna uppkommer, under allmänna lugnets varaktighet, det tysta men
derföre lika tryckande våldet; ingreppen i medborgares rättigheter; vissa
men-niskoklassers upphöjda och andras förnedrade belägenhet, våld i lagarnes
skipande, de för samhället gagneliga egenskapers förakt, allmänna
synkretsens och vettets allt trångare inskränkning; nya fördomars inympande i
medborgarens begrepp, nya synvillor för hans öga, näringsdriften missledd
och förqväfd genom irriga begrepp, inskränkningar och tvång, ett inbilladt
menniskovärde upprest på det i stoftet trampade verkliga. När slutligen
samfundets skakningar, som äro. de växande missbrukens säkra efterföljare,
väcka medborgaren ur sin dvala, uppkaÖa hans verksamhet, när hans
begrepp och hans arm bemöda sig att genombryta de bojor, inom hvilka de
varit fängslade, visar okunnigheten ännu bedröfligare verkningar,
tygel-löshet, blodtörst, roflvstnad, hämd, begär att förtrycka och våldföra.
Medborgaren skall under våldets utöfning och yrsla ropa högt på
medborgerlig frihet, utan att veta hvad detta ädla namn betyder. Han skall
bortblanda den med tygellösheten i upprorsandan; han skall söka den i något
visst regeringssätt, utan att inse huru väl den står att förena med nästan
alla andra, och äfven med det mest förskräckande för hans irrande öga,
jag menar konungamakten.»
Författaren framlägger derefter hvad som enligt
hans begrepp utgör den borgerliga frihetens sanna
beståndsdelar i följande satser, hvilkas utveckling jag
förbigår:
Malmström. IV. 3
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
