Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
undanrödjande, öppnade ett falt för vår medfödda verksamhet och ledde
dess blick och dess arm till fredliga yrken.»
«En mindre vigtig, men likväl ganska betydlig fördel af
krigsvetenskapens utbredande äfven ntom krigsståndet -vore ögonskenligen, att ett
folk kunde, genom bifall eller ovilja, belöna eller straffå efter verklig för^
tjenst sina försvarares förhållande under ett krig, och dess skärpta
om-dömesgåfva skulle snart göra de blott skimrande och förvånande bedrifterna
åtminstone mera sällsynta. När allmänhetens öga började kunna urskilja
det, som företogs för att gagna, från alla slags bländverk, skulle högre och
lägre befälhafvare finna, att hvart och ett företag, som ej hade
patriotismen och klokheten till ledare, aldrig kunde berättiga till anspråk på ära
och fördelar.»
«Hvarföre är då denna vetenskap, hvilken äger ett så vigtigt inflytande
på mensklighetens väl, och så värdigt kan sysselsätta tänkaren i afseende
både på sin djupsinnighet och sina verkningar, ansedd att icke förtjena
andras uppmärksamhet, än deras, som valt henne till sitt enskilda yrke?
Man har förmodligen tyckt sig i denna konst ej finna annat än tvenne, i
Sjelfva verket blott skenbara, ytterligheter, på omätligt afstånd från
hvarandra och ifrån den vanliga tankegåfvans verkningskrets; den ena omöjlig
att hinna, den andra låg, mödosam, motbjudande, blottad på all prydnad,
och död för tanken. Man har i mera målande än sannfärdiga och forskande
författares skrifter fått ett begrepp om hjeltar, om deras snillen och
bedrifter, som så ofta kunnat förleda till den förödmjukelsen att tro sig blott
böra beundra och antaga för stort och ofattligt, hvad man i stället hade
bort pröfva och begrunda; man har på andra sidan ej ansett något mera
återstå af krigsvetenskapen, än reglementerna och den dagliga tjenstens
mekaniska och tröttande gäng. Man har, äfven i upplystare tider, nästan
vidskepligt tillbedt de förra: man har med förakt och vämjelse ansett den
senare, utan att derföre alltid misskänna dess värde och nödvändighet.
Således har den icke militäriska allmänheten ansett den högre delen af
krigskonsten vara öfver sitt omdöme, den lägre under sin uppmärksamhet; och
de allmänna sanningar, som kunnat och bort vägleda allmänna opinionen,
göra den aktningsvärd och aktad, uppresa den till ett värn emot den
kortsynta krigslystnaden, hafva legat undangömda för de eljest tänkandes
blickar.»
Jag har redan förut talat om den vigtiga rol, som
den s. k. Jakobinismen spelade äfven i vårt
fädernesland under denna i politiskt afseende så olyckliga period.
Jakobin var under denna period det värsta oqvädinsord,
hvarmed man kunde brännmärka sin personliga fiende.
Man bedrager sig dock mycket, om man föreställer sig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
