Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tankefrihet; med förmågan att inse, det allmänna skattkammaren är statens
och icke styrelsens, att hvarje allmän befattning bör vara underkastad de
upplystes granskning, hvarje samhällsinrättning syfta till allt högre
fullkomlighet, och att både den allmänna och enskilda sällheten böra
befrämjas, och icke motarbetas, af samfnndsinrättningen. Hvad nu allt detta som
helst må vara, så är det åtminstone icke jakobinism.»
«Sedan vi sökt visa hvad jakobinismen är och hvad den icke är, torde
utan motsägelse kunna anmärkas, att den blott med ett enda annat
rege-ringssätts maximer på det närmaste öfverensstämmer, nemligen med
despotismens. Jag ville kalla den förra ett mångvälde, och den senare ett
envälde, begge med samma skadliga och straffbara grundsatser oeh ändamål.»
«Om derföre en storvizir eller en mufti skulle i hufvudstaden
Kon-stantinopel försöka att inbilla en okunnig och slafvisk menighet, att sann
upplysning och sann medborgerlighet vore jakobinism, behöfde mah icke
tvifla, att ju den ena eller den andra ville derigenom utbreda falska
begrepp, för att, på allmänna välfärdens bekostnad, försvara sitt eget välde
och sina egna enskilda fördelar. Detta vore i synnerhet tydligt för en
inbyggare i hufvudstaden Stockholm, der allmänheten af styrelsens vishet
verkligen njuter friheten att tänka och att meddela sina tank&r, och af
grundlagen njuter rättigheten att sjelf gifva sig lagar och sjelf besluta öfver
sin beskattning. Ett lika ogillande omdöme skulle äfven storviziren och
mnfti möta från en inbyggare i hufvudstaden London, der grundlagen, så
mycket en mensklig författning det någonsin kan, beskyddar både
lagstiftning, beskattningsrätt, tankefrihet och personlig säkerhet. En inbyggare i
Stockholm eller i London skulle dessutom alltid påminna sig, att Fredrik II
gaf icke allenast sitt folk, utan äfven Europa, nästan all den tankefrihet
det ännu äger; att Gustaf III försvarade tryckfriheten; att Franklin och
Washington gifvit lagar och frihet åt en hel verdsdel; att Bernsdorff hade
all möda ospard för att lifva och skydda danska snillet och
medborgerligheten; och han skulle icke gerna af storviziren och mufti låta öfvertala
sig att tro, det Fredrik II, Gustaf III, Franklin, Washington och Bernsdorff
voro jakobiner.»
Yid denna tid började den Kantiska filosofien väcka
oro i sinnena äfven i vårt fädernesland. Den gamla
Wolfianismen här i landet hade för längesedan spelat
ut sin roll, sedan den här haft många men fögä
framstående anhängare. Äfven den Hume-Berkeleyska
skepticismen hade haft sin representant i den unga,
utmärkta, för tidigt bortgångna naturforskaren Forskål.
Gustaf IILs tid var perioden för den Lockeska empirismen
och den franska encyklopedismen. Landets förnämsta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
