Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
skriftställare hade tillegnat sig dessa åsigter.
Förnämsta representanterna af den rena Lockianismen voro
vid universiteterna Christiernin i Upsala och Faxe i
Lund samt Kölmark och Bjurbäck, båda vermländingar,
den förre först docens vid Universitetet i Greifswald,
sedan lektor i Carlstad, slutligen kyrkoherde och
kontraktsprost i Hammarö i Vermland, den senare död
såsom biskop i Carlstads stift. Till denna skola hörde
äfven i början af sin inflytelserika verksamhet den
berömda filosofie professorn i Upsala Daniel Boéthius,
hvilken med mera både originalitet och genialitet än
hans föregångare föredrog de Lockeska grundsatserna.
Snart öfvergick likväl Boéthius till den högre, så att
säga alldeles nya ståndpunkt af spekulation, som
anvisades af den Kantiska kriticismen, hvarom mera i det
följande. — Den på Lockianska principen hvilande
franska encyklopedismen, hvilken slutligen, såsom bekant
är, i en viss fraktion deraf ledde sig till helt och hållet
materialistiska slutföljder, representerades här i sina
ädlare syftningar förnämligast af Leopold och Nils von
Rosenstein, ehuru den förre, under bemödandet att
bibehålla sin sjelfständighet, emottog vigtiga inflytelser af
Kant, från hvars ståndpunkt han i en senare tid sökte
bekämpa den Schellingska idealismen och romanticismen.
— Isolerade och sjelfständiga stå Thorild och
Ehren-svärd med sitt natur-evangelium, själsfränder och
samtida till Rousseau, Lessing, Lavater, Hume, Bonnet,
Garve och andra, den senare i sin konstfilosofi i många
punkter sammanträffande med Winckelmann, ehuru han
säges icke hafva läst dennes skrifter (så påstår v. Beskow
och efter honom Wieselgren). s Ljunggren har i sin
af-handling om Winckelmann och Ehrensvärd likväl gjort
sannolikt att Ehrensvärd verkligen studerat
Winckelmann, eller åtminstone genom Sergel blifvit invigd i
hans konstlära *).
*) Svenska Akademiens Handlingar, XXIX; sid. 21.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
