Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i theologien, de moraliska vetenskaperna och i
esthe-tiken. I denna filosofi hafva vi att fästa
uppmärksamheten företrädesvis på två punkter. Å ena sidan
vänder den sig bort från den metafysiska
verldsbetrak-telsen till subjektet, till det menskliga jaget, för att
derifrån uppdaga vetandets och lifvets vägar; såsom
fallet är i synnerhet i Locke’s berömda arbete JEssay ön
human understanding. A andra sidan erbjuder sig en
annan punkt i det öfvervägande sträfvandet att på denna
subjektivitetsläras grund bestämma och befordra
bildningen och den praktiska verldsåskådningen.
Jaget, det personliga sjelfvet, skall blifva medvetet om sin
urfrihet, för att göra den i det yttre och inre till
drif-vande och i rörelse sättande princip för sin verksamhet.
Det var upplysningen, som var hufvudsaken,
förnuftets giltighet, eller emancipationen af den theoretiska
liksom den praktiska anden. — Från England hade denna
nya lära närmast banat sig väg till Frankrike. Vi finna
här en Montesquieu, som tillämpade den företrädesvis på
politiken, vi möta en Voltaire, som på ett snillrikt
sätt populariserade den i alla rigtningar, en Diderot, som
skarpsinnigt nog fattar den i dess egentliga
konseqven-8er och äfven ledde den öfver på det esthetiska området;
vi se en Rousseau, som sökte efter dess grundsatser göra
reformer så i pedagogiskt som socialt afseende; slutligen
går encyklopedisternas hela sällskap, bland hvilka vi
utom de nyss anförda endast nämna (HAlembert och
Helvetius, på samma väg, som i England samtidigt den
bekanta historieskrifvaren Hume i sina filosofiska arbeten
beträdde. — I Tyskland hade denna emancipativa
tanke-rigtning småningom utträngt den gamla Wolfiska
skol-systematiken. Han sökte äfven här öfverallt bana väg
för det empiriska jaget. Enstaka röster, såsom
Ha-manns och Herders, läto visserligen höra sig i detta
för-8tåndsparlament, för att göra gällande den ideala
andefrihetens rättigheter; men de kunde ej vinna för sig nå-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
