- Project Runeberg -  Samlade skrifter / 4. Grunddragen af svenska vitterhetens historia. Del 4. Striden mellan gamla och nya skolan. 1. Akademiska föreläsningar /
54

(1866-1869) [MARC] Author: Bernhard Elis Malmström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

gon qiajoritet, emedan de icke angrepo den herrskande
doktrinen med dess egna vapen. Endast den spekulativa
kritiken kunde lyckas att införa ett nytt pulsslag i
vetenskapens lif. Denna vetenskapliga sändning tillföll Kant,
som skulle genomföra den med lika mycken energi som
framgång, trots det krampaktiga motståndet af såväl de
theoretiska som praktiska routuriererna. Att detta
lyckades honom, hade sin grund lika mycket i genialiteten
af hans spekulativa, idéer och i skärpan af hans kritik,
som äfven deri, att han bemäktigade sig århundradets
egen ande och endast förde den till rigtigt förstånd om
sin betydelse och sitt egentliga mål. Kant ingick
fullständigt och med bestämdhet i århundradets problem,
och sökte från dess eget djup bemäktiga sig dess
betydelse och sanning. Sin afsigt förkunnade han för
allmänheten i afhandlingen «Hvad är Upplysning?» (1784),
sedan han redan i sin «Kritik der reinen Yernunft»
(1781) hade uppgräft problemets rötter. Kant ställde
sig således väsentligen på subjektivitetsrättens sida,
hvars urgrund han utforskade, för att sålunda uppvisa
sakens idé och vetenskapligen beteckna dess
egendomliga förhållande till hela verldsuppfattningen. Han ville
befria jagets i och för sig berättigade herravälde från
den empiriska uteslutligheten och inskränktheten, och
dermed från den pragmatiska förnedringen, och upphöja
det till medvetande om sin andliga oändlighet, sin
oändlighet såsom ande. Och detta är den stora mannens
odödliga ära, att hafva ur dess egen grund framdragit
och till giltighet befordrat den personliga andens eviga
ursprungliga rätt, den aprioriska frihetens princip så
väl i theoretiskt som praktiskt hänseende. Den idealism,
idealfilosofi, som ända till våra dagar på segerrikt sätt
upprätthåller andens frihet och leder den i alla
rigtnin-gar, är Kants oförgängliga verk. Idéen af friheten i
dess identitet med förnuftet var den hufvudpunkt, vid
hvilken han slutligen fästade den högre menskliga till—

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 14:43:35 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bemsamlade/4/0061.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free