Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
verksamhet. Också möta vi i första årgången af
Läsning i Blandade Ämnen en skarp artikel öfver detta
ämne under titel: «Om pre6ters danande». Efter en
historisk inledning af temligen ytlig beskaffenhet, deri
författaren vidlyftigt utbreder sig öfver den politiska
makt, som presterskapet under vissa tidskiften tillskansat
sig, och hvars behörighet han ifrågasätter icke mindre
än nödvändigheten af ett presterskap såsom ett
sär-skildt slutet stånd inom samhället, kommer han till sitt
egentliga ämne och fortfar (N:o 4 sid. 42):
«Kri8tna lärares skyldigheter i allmänhet finnas både tydligt och väl
uppdagade i apostlames skrifter; och mera än blotta kunskapen härom
be-höfdes icke den tiden, då religionen ej var sammanlänkad med
statsförfatt-ningen, då inga verldsliga förmåner åtföljde läroembetet, och då man icke
ännu väntade, att presterna en dag skulle utgöra ett särskildt stånd. De
hade då endast dessa enkla, men vigtiga föremål, att utsprida kristendomens
välgörande ljus, vaka öfver sedernas renhet inom församlingen och räcka
hjelp åt den lidande menskligheten. Vidlyftiga författningar behöfdes ej för
att hålla i ordning några menniskovänner, dem endast nit för religion och
dygd förmådde att åtaga sig läroembetets besvärliga skyldigheter, utan
annan belöning än samvetets. Så länge Kristi hjord var föraktad och förföljd^
voro herdarne trogna. Men tiderna förändrades. Kristna läran blef den
rådande. Presterna fingo inkomster och makt. Regenterna började stödja
sig på deras myndighet hos folket, och kommo derigenom i behof af deras
tillgifvenhet, ja ofta äfven af deras beskydd. Penningelystnad och begär
efter välde lockade snart de slugaste, oroligaste och mest verksamma
hufvu-den in i det andliga ståndet, och regeringarne funno slutligen, ehuru
alltför sent, att detta ståndet, äfven inom kristenheten, behöfde starka band.»
«Reformationen, hvars verkningar till mensklighetens väl voro så
mångfaldiga, har äfven medfört den nytta, att presterskapet inom lutherska och
reformerta kyrkorna hålles inom sin rätta verkningskrets, och att de
skyldigheter lagarna dem ålägga, svara emot ändamålet af deras embeten. För
att icke uppehålla oss med de andra länder, hvarest reformationen blifvit
antagen och verkställd, så kunna vi anse oss lyckliga, att våra lagar gifva
oss säkerhet emot hierarki, ehuru vårt presterskap icke kan klaga öfver
brist af verldsliga förmåner. Den rättighet svenska presterskapet äger
framför andra statens embetsmän, att vid riksdagarne utgöra en fjerdedel af
nationens fullmäktige, har uti våra författningar en sådan motvigt, att den ej
synes kunna medföra påfviska tillskansningar. Den var en följd deraf, att
presterna, nästan ända till slutet af förra sekulum, voro de enda svenskar,
som ägde kunskaper; och den bör nu, i upplysningens tidehvarf, endast
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
