Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
&ter böra af honom påminnas, nppmnntras och bevekas till efterföljd af
religionens föreskrifter, oeh för att häri kanna något aträtta, måste han
äga sina åhörares aktning och förtroende, hvilka han endast genom dygd
kan förvärfva. Detta gäller för alla prester, som hafva den omsorgen att
tolka en moralisk religion, och allramest för de kristna presterna. Sjelfva
begreppet om deras embete ålägger dem att vara npplysta och af goda
seder. Men dessa tvenne från begreppet af en skicklig religionslärare
oskiljaktiga egenskaper böra ännn närmare bestämmas.»
»Föremålen för menskliga kanskaper äro oräkneliga. Som man ej kan
omfatta allt, bör den, hvars skyldighet det är att genom en viss gren af
upplysningen gagna, fästa sin uppmärksamhet förnämligast på de
kunskaper, som höra till hans egentliga yrke. Han bör äfven ihågkomma
skillnaden emellan lärdom, kunskaper och upplysning; och eftersinna,
hvilken af dessa förståndsodlingens grader är för utöfningen af hans
embete nyttigast, och för honom sjelf möjlig att nppnå. När frågan är
om kristna prester, finner man lätt, att de kunna umbära hvad man
egentligen kallar lärdom; att vidsträckta kunskaper äro för dem nyttiga; men
att upplysning i allt hvad som väsentligen hörer till religion och sedelära,
är hvad de nödvändigt måste äga, efter just denna upplysning af dem bör
utbredas. Att de icke derjemte äro förbundna till att vara grundlärda i
de vetenskaper, som ej med deras göromål stå uti omedelbar förening, är
tydligt. Men äfven i dem, som närmast höra till religionen, såsom
filosofien och den djupare theologiens mångfaldiga delar, behöfva de endast
upplysning, icke lärdom. Hvar och en prest bör, till exempel, känna och rätt
forstå alla till religionen och sedeläran tillämpliga sanningar, som innehållas
i Skriften, och med denna kunskap kan han blifva en nyttig lärare, om
han än aldrig hört talas om, ännu mindre läst Carpzovii Apparaius
Anti-quitatum Sacri Codicis et Gentis Hebraa, Boccharti Geographia Sacra, eller
Celsii Hierobotanicon *), m. m. Han bör känna och med värdighet förrätta
våra kyrko-ceremonier, men kan alltför väl vara utan kännedom af
Bing-kams Origines Ecclesiasticce. Han bör nödvändigt inse tillämpningen af
religionens lärosatser till sedelärans stora ändamål: menniskors dygd och
lycksalighet; och den nytta han gör skall visst icke minskas derigenom, att
han icke vet hvilken lärd theolog varit den första, som afskiljt dogmatiska
theologien från den moraliska. Jag får ännu närmare utreda detta, då jag
kommer att tala om den undervisning prestämnen böra få vid läroverken.»
*) Författarens mening är icke att förringa dessa arbetsamma mäns
för-tjenster af den lärda verlden. Han har just valt exempel af godkända och
allmänt berömda skrifter, för att så mycket tydligare bevisa sin mening.
När en prest kan umbära dessa ryktbara verk, hvilket åtminstone icke
af många svenska prester lärer nekas; ifrån hvilken mängd theologiska
foli-anter och qvarter befrias icke då hans bokhylla?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
