Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
stället för att i deras umgänge vinna menniskokännedom, lära att dömma
dem mildt, beklaga dem och arbeta på deras förbättring. En tillgjord
yttre obehaglighet kan ej gifva god tanka om det inres sammansättning.
Sträfhet i umgänge utestänger från förtroende, en förmån, den lärare p&
det högsta böra bemöda sig att vinna. Dessutom händer oftast, att man
glömmer sina angelägnaste pligter, då man vant sig att göra lappri och
likgiltiga gerningar till samvetssaker. Jag medgifver likväl,* att så länge
allmänhetens fÖTdomar lägga sådana band på presternas lefnadssätt, så länge
bör ock en klok prest icke bröstgänges söka bryta dem, utan är tvungen
att vara mera försigtig än andra i sitt uppförande, hvilket ej skulle
be-höfvas ibland ett upplyst folk. Han bör vara sällskapslik, fast med måtta
och urval, emedan ett af hans förnämsta syftemål bor vara att, genom
nära umgänge med menniskor af alla klasser, skaffa sig vidsträckt
mennisko-kännedom; men han bör tillika undvika allt som stöter, emedan det för
honom är lika vigtigt att äga allmänt förtroende.»
Vi hafva hört ett af de många uttrycken af den
tidens nit för upplysningen, hvartill presterna äfven borde
medverka, sedan de Sjelfva i sin ordning blifvit
vederbörligt upplysta. Onekligen var en förbättring af
prester-skapets uppfostran nödig i en tid, då dess theologiska
insigter skulle af den öfverhandtagande
sens-commun-visheten på så mångfaldigt sätt pröfvas, och då
liknöjdheten för religionen mer och mer spridde sig från de
högsta stånden till medelklassen, och snart hotade att
från denna nedtränga till dén stora massan; men de
utvägar man föreslog för detta ändamål syntes beräknade
snarare att bibringa det unga presjerskapet just det
slags ytliga upplysning, som visat sig vara religionens
farligaste fiende, än att genom rätt grundliga theologiska
studier söka befästa och liksom inöfva det i den sanna
kristendomen. Hvad man då för tiden i allmänhet
kallade religion — ty ingen ville ändå visa sig till den
grad upplyst att han nekade nyttan af en religion —
var nemligen i Sjelfva verket ingenting annat än en till
en allmänlig filantropisk och sentimental sedelära
förtunnad sken-kristendom, som förkastade alla de
mysterier, hvilka likväl utgöra det väsentliga i all
uppenbarelse, och föraktade läran om återlösningen, helgelsen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
