Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
på biskopens motvilja mot universiteterna, säger
recensenten (N:o 7, 8 sid. 87—89):
«I allmänhet yttrar författaren ganska litet förtroende för våra
akademier. Sidan 85 berömmes just den omständigheten af uppfostringen
till presteståndet i äldre tider, att akademiska resor icke voro
befallda, för att från ett visst ställe vinna förpassning till
ansökningar om sysslor af hvad slag som helst m. m. Härvid kan
anmärkas, att akademiska resor likväl sällan blefvo obelönta. — Ordet
för-passning Smakar af någon bitterhet. Recensenten tror ej att allmänheten
föraktar de skicklighetsbetyg, som akademierna utdela, och ännu mindre att
den har skäl dertill. Sidan 99 afrådes ungdomen uttryckligen att resa till
akademien för preststudier. Noten o) tyckes vara mindre upplysande än
de flesta öfriga i detta arbete förekommande historiska anmärkningar.
Erke-biskop Baazii betyg om studenternas kunskaper, afgifvet i ett cirkulär år
1680, betyder intet när frågan är att jemföra den skicklighet, ettprestämne
nu för tiden kan förvärfva vid gymnasium., med den man skäligen kan
vänta såsom en följd af någon tids vistande vid akademien.»
«Då akademierna i Sverge kunna skryta af professorer, som både inom
och utom riket äro kända för utmärkt lärdom, kan man icke föreställa sig
dem i sådant lägervall, att det icke skulle löna mödan för en yngling att
der tillbringa någon tid. Det är sannt: somliga subjekter äro af sådan
beskaffenhet, att de lära litet eller intet, ehvart de ock afsändas. Men deraf,
att några komma från akademierna med ringa kunskaper, lärer man dock
icke äga rättighet att sluta, det undervisningen vid dem icke är mycket
vidsträcktare och fullständigare, än den möjligen kan vara vid gymnasierna.
Dessutom, då man ej vill inskränka de för en prest nödiga kunskaper inom
något theologiskt kompendium, utan billigt medgifver, att presten ej bör
vara under sin tids allmänna upplysningsgrad: så finner man lätt på hvad
ställe en yngling bäst är i stånd att höja sig till den, om det är vid
akademien eller vid ett aflägset gymnasium. Exemplen af Nicolaus Canuti,
sidan 83, som under Gustaf I:s tid uppfostrades i skolor i Skara ochWexiö,
då ännu intet gymnasium i riket fanns och Upsala Akademi var nästan
alldeles förstörd; och af biskop Ter serus, sidan 85, hvilken, ännu gymnasist
i Westerås, opponerade på grekiska vid Synodus i Revel 1627, äro för gamla
att bevisa något. Frågan är om närvarande tids kraf. — Tillgång till större
bibliotheker, tillfälle till umgänge med flera upplysta män, detta af alla
tänkare så högt värderade medel till förståndets utvecklande, saknas oftast
vid gymnasierna. En yngling uti mindre förmånliga omständigheter, som
aldrig kommer utur sin provins, huru skall den bildas till ett embete, som
oftast fordrar mycken verlds- och menniskokännedom ? — Allt detta, och
ännn flera skäl, dem rummet ej tillåter att uppräkna, tyckas leda till den
öfvertygelsen, att en biskop, som önskar sig upplysta och nyttiga prester i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
