Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
mån, grefve A. L. Hamilton, under denna tid: «Wallqvist
har mildheten i sina ögon, uppriktigheten i sitt
umgängessätt, äran jrå sina läppar, ehuru äregirigheten
i sitt hjerta, likväl utrustad med nog insigter för att
veta med blomster täcka de bojor, som bereddes åt
fäderneslandet, och med nog slughet för att ej emottaga
dem, om ej för den enskilde smidda af guld». Den
be-lefvade hofpresten sågs munter och förekommande, hos
grefve Fersen så väl som hos baron Wachtmeister, gerna
sedd af alla. Då han närmade sig konungen och
Nordin éloignerades, märkte man moderata steg af konungen,
enligt prosten Afzelii anteckning. Wallqvist skref sjelf till
konungen den 11 December 1789 om Nordin: «Det är
ingen menniska på jorden, som jag så fruktar som denna
man, och intet beskydd emot honom är godt nog utom
ers maj:ts eget». Wallqvists liberalism gick dock ej så
långt, att hans blick skymdes för tidsandans verkliga
karakter. Han fann den frihetsanda, som nu var
tidsandan, «utgången från snillen som ofta voro gunstlingar
i hof, utgöra en sträfvan att befrämja all slags frihet
och upplösa all slags ordning, ställande menniskors rätt
i motsats till medborgarens förbindelser», varande viss,
att om lösligheten i tänkesätten fortfore såsom börjats,
allmänna välfärden måste gå under, visande att ett
kon-seqvent fullföljande af de klingande satserna skulle föra
dit man ännu ej anade. Med blicken på Nordamerikanska
republiken yttrade han i ett cirkulär af den 15 Oktober
1788, sedan han kallat Franklin en verklig filosof och
Washington en hjelte: «att göra en stat är mycket mer
än uttänka en, och i bägge fallen måste man ändå
förese, att proportionerna så afmätas, att kroppen får
ett hufvud, och att detta kan hålla sig uppe och styra
lemmarna». Om England yttrar han: «Man kan ej skapa
ett England hvar man vill. Man böi* minnas att i det
landet försvinner all ensidighet, då det allmänna är i
fråga. Man bör känna de engelska ministrarnes storhet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
