Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
och dygd. Men inånga dylika omständigheter förenas ej
här; många kunna väntas men sent».
Tryckfriheten förfäktade Wallqvist med varm
kärlek och begagnade den på ett manligt sätt. Hans
«Eklesiastika Samlingar» höllo ljuset under många
ryn-kadé ögonbryn, som ej sällan sveddes, och han lät
missnöjet fritt brottas med bifallet bland allmänheten.
Det anförda torde ådagalägga, att det fanns mera
frihetskärlek hos denna prelat, länge ansedd för vår
frihets baneman, än törhända bland de högljuddaste
opponenterna på riddarhuset.–Anjalaförbundets
liberalism och Wallqvists konservatism stå bägge utom vår
tids politiska begrepp, men en opartisk efterverld kan
redan icke skänka sin aktning åt den förra, och skall
icke fortfara att neka den åt den senare. Det heter
någorstädes om Wallqvist: «Han var den både
moderataste och förståndigaste bland gustavianska skolans
po-litici. Han var ej så ytlig och mångtalande som
Lindblom, ej så djup och tyst som Nordin, farligare än den
förra, men vida mindre att frukta än den senare.
Wallqvist ville, liksom Gustaf IH, snille-aristokrati, och
liksom Nordin, lärdoms-aristokrati; men han insåg
omöjligheten att vinna i denna nya makt en motvigt mot
anornas aristokrati utan tryckfrihet, hvilken han med
Höppener ansåg förenlig med envälde — en
inskränkning i förståndet, som annars visar sig särdeles ljust
och skarpt hos denna man».
Såsom eforus och biskop var Wallqvist utmärkt.
«Huru djupt eller grundt han kastat-ut nätet i sin tids
theologi, så tålde han dock ej ett vetenskapligt fiiskeri
af prester inför församlingen, dey han visste att
upp-byggelse söktes af det redan i kyrkan erkända.»
«Pre-sten». skref han i ett cirkulär, «borde taga ur texten
och bibeln grunden till sina föreställningar. Så hafva
o o
Nohrborg, Fant och Baelter gjort. Derföre finner man i
deras arbeten saft och kärna, ännu i alla tider tillgäng-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
