Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
eller mindre ytliga inkast mot menniskans dyraste
tros-instinkter och förhoppningar. Hufvudsumman af den
moral, som denna upplysning förkunnade, var
uppmaningar till en temligen obestämd dygd, som ofta icke
betydde annat än yttte laglydnad i förening med
välgörenhet mot den nödlidande, en sentimental
filantro-pism, som i sin ordning gjorde anspråk på den
belöning, hvilken sattes såsom målet för menniskans alla
sträfvanden, nemligen lycksalighet. Men man var ej
alltid ense om hvad man rätteligen borde förstå med
denna lycksalighet; följaktligen kunde man ej heller
komma öfverens om de rätta medlen att uppnå
densamma. Hos 088 var denna lycksalighetslära i
allmänhet af en temligen oegennyttig natur: den åsyftade
sällheten föreställdes såsom det egna medvetandets
sjelftillfredsställelse, och medlet dertill medborgerlig
dygd: man skulle «vara nyttig och lefva i sina mödors
minne», man skulle «göra godt och glömmas» o. s. v.
Om en sådan moral kan väl erkännas, att den såsom
sammanfattning af yttre lefnadsreglor rätt väl låter höra
sig; men den saknar filosofisk begrundning och
derigenom all bindande kraft, filosofisk expression och
derigenom all vetenskaplig hållning.
Det hade genom fransmännens exempel blifvit
modernt att nedlägga sina filosofiska åsigter fragmentariskt
i små vältaliga afhandlingar, rörande företrädesvis
moraliska ämnen, som man sökte på ett populärt sätt
utreda. Då dessa afhandlingar sällan tillkännagifva sig
såsom utgångna ur en bestämd filosofisk princip, utan
endast helt lö$t anknyta sig till det rådande systemet,
och nästan lika sällan syfta till ett bestämdt praktiskt
ändamål, synas de liksom tagna ur luften, tillkomna
ä propos de bottes, såsom andra krior öfver godtyckligt
uppgifna eller godtyckligt valda ämnen, der författaren
synes hafva haft för afsigt mera-att ådagalägga sin
stilistiska skicklighet än sin förmåga att grundligen ut-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
