Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
försatt i den lyckliga ställning, der egenkärleken icke fordrar annat än
dygden, hon smickrar sig med stolta inbillningar om särdeles förtjenster,
och, ehuru icke ägande annat än ett sken af dygd. dock tror sig vara en
utmärkt god och förträfflig varelse. Ett så förvändt tänkesätt äger
verkligen menniskan i allmänhet, och det är så djupt inrotadti menniskohjertat,
att moralisterna, då de icke trott sig kunnå få henne så ren och god hon
borde vara, icke trott henne mäktig af en radikal-kur, likasom af
misströstan gifvit henne palliativer och tänkt att de då åtminstone skulle höja
henne så mycket öfver djuren, att hon ägde ett mera upplyst afseende på
eget väl, och lefde så ärbart, som samfundets lugn och välfärd fordrar.»
De skriftställare i vårt fädernesland hvilka, under
den period som vi nu behandla, ägde det största
anseende hos allmänheten, så väl genom egna uppöfvade och
öfverlägsna talenter som genom den auktoritet de,
såsom målsmän för en af nationen redan länge godkänd
konventionell smak, tillegnat sig med de bildades fulla
bifall, och hvilka derföre utöfvade det största
inflytandet på nationen, voro alla uppfostrade i den
encyklope-distiska verldsvishetens läror, och hade blifvit dem allt
framgent med få modifikationer trogna. Af den gamla
svensk-akademiska stammen är Leopold den enda, som
lånade en allvarligare uppmärksamhet åt den nyare
filosofien och med en viss kritisk varsamhet underkastade
sig dess inflytelse. Tidskriften Läsning i Blandade
Ämnen, som tillegnat sig de bästa af de vetenskapliga
förmågor, som dittills ägde Svenska Akademiens vitsord
om en korrekt smak, innehåller i nästan hvart och ett
af sina häften prof på denna svaga vattenhaltiga
sens-comratm-filosofi, som var utdistillerad ur Locke’s och
encyklopedistemas sensualistiska empirism, och som blef
så mycket mera populär, ju lättare det föreföll hvar och
en med sundt förstånd begåfvad så kallad bildad man
att med dess tillhjelp blifvä hvad man då för tiden
kallade filosof, genom att förakta hopens fördomar,
hvarmed man ofta förstod folkets heligaste religiösa,
moraliska och historiska traditioner, och antaga
upplysningens högre läror, som ofta ej inneburo annat än mer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
