Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
lära som han. Efter Christiernins föregående ilskefulla
anfall såg Boéthius med tillfredsställelse sin mästares
lära i «Läsning i Blandade Ämnen» underkastas en
vetenskaplig och human kritik, på hvilken han sedan kunde
svara i samma anda (han gjorde det samma år i
Silfver-stolpes Journal för Svensk Litteratur). Inledningen till
recensionen gifver tillika en öfversigt af det filosofiska
studiets ställning inom fäderneslandet på denna tid:
»Kants namn», säger författaren, «är så berömdt i Europa och Hqna
ovanliga förtjenst redan hos oss så mycket omtalad, omskrifven, omtvistad,
att ett arbete af denna djupsinniga tänkare, skänkt åt vårt språk af en
filosof, sjelf af den upphöjda rang som herr professor Boéthius och riktadt
med hans anmärkningar, icke annat kan än redan derigenom förtjena den
största uppmärksamhet. Annu större blir rättigheten dertill, då detta
arbete innehåller grundläggningen till en vetenskap af den vigt som
sedo-läran; och (hvad som ändtligen till yttersta grad höjer intresset deraf) en
grundläggning, som ger åt denna vetenskap, hvari så många berömda
filosofer sedan århundraden arb,etat, en aHdeles ny rigtning och, jag knnde säga,
ett alldeles nytt ändamål. — Få år hafva förflutit sedan herr professor
Boéthius på lika sätt lemnade oss öfveraättningar af några stycken hörande
till upplysning af den Kantiska filosofien. Om ett fullkomligt begrepp
der-om icke kunnat af dessa korta stycken inhemtas (hvilket icke heller kunde
vara öfversättarens väntan), hafva de åtminstone kunnat tjena till att vända
läsarens gissning närmare It Sjelfva hufvudämnet för den nya kritiska läran
och att gifva honom en förmodan om dess värde. Dessa stycken, tillika
med några recensioner i (Silfv erstolpes) Litteratur-Tidning, och i synnerhet
en liten afhandling, full af förtjenst, om den kritiska filosofiens anledningar
och fortgång, som blifvit införd i samma tidning (af B. Höijer), hafva i
vårt språk hittills varit de enda källor, ur hvilka några sanna begrepp
kunnat hem tas om den Königsbergska filosofens allt omskapande djupsinnighet.
Jag nämner ej tvenne öfversättningar, den ena af en bland Kants egna
skrifter «Om känslan af det sköna och höga», den andra af en viss Fichtes bok
«Om de lärdes bestämmelse», författad, som det påstås, efter Kants
grunder,-och icke derigenom läsvärdare. Den förstnämnda af dessa, utan att
vara ett egentligen sagdt filosofiskt arbete, har åtminstone den
märkvärdigheten att, utom flera filosofiska utsigter som den innehåller, visa oss den
djnpsinnigaste af vår tids tänkare såsom en, då ämnet tillåter, tillika
prydlig författare och, hvad man knappt skulle förmoda, äfven stundom glädtig
skämtare.»
Malmström. IV. ®
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
