Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Recensionen är undertecknad E., men är författad
af Leopold. Den finnes ock införd i hans Samlade
Skrifter, med uteslutande likväl af inledningen, hvilken jag
fördenskull här till största delen upptagit.
Bland* de öfriga uppsatserna af filosofiskt innehåll
nämner jag såsom förtjenta af särskild uppmärksamhet
«Kantiska filosofiens hufvudsatser» i andra årgången,
innehållande en klar och hufvudsakligen rigtig
framställning af Kants åsigter, företrädesvis i afseende på
religionen och samhället, samt «Idéer till en historisk
filosofi öfver borgerliga friheten» i tredje årgången (N:o
27, 28). Jag har dock i det föregående varit
tillräckligt frikostig med citater ur denna tidskrift,
hvar-före jag inskränker mig att omnämna dessa senare båda
uppsatser.
Redån i det föregående har jag fullständigt
redogjort för karakteren af de esthetiska åsigter, som under
det gustavianska tidehvarfvet voro de rådande. Den
franska smakläran hade alltsedan Dalins tid åtnjutit
aktning af de bildade, och upphäfde sig under Gustaf III:s
tid till uteslutande giltighet, man kan säga
hufvudsak-ligast till följe af konungens egen omedelbara inflytelse
på skaldekonsten. Man talar också om att vissa af våra
dåvarande smakdomare äfven låtit influera på sig af den
engelska litteraturen, men detta betydde föga då denna
litteratur för dem inskränkte sig till drottning Annas
tidehvarf, hvarunder den sjelf hyllade den franska
smakregeln. Pope var här den hufvudsakliga auktoriteten.
Beskaffenheten af denna tids konstlära får jag här
antaga såsom allmänt bekant, då jag i en föregående
afdel-ning fullständigt framställt densamma; och i alla händelser
återkommer jag framdeles dertill vid teckningen af de
strider, som för hennes skull uppstodo vid början af det
snart inträdande reformatoriska tidehvarfvet.
Man kan lätt föreställa sig huru en
vitterhetshisto-ria skulle vara beskaffad, som grundade sin kritik på
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
