Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ställde den unga magistern rader af praktfullt inbundna
böcker, hvilka till det mesta (såsom vi hört påstås)
lemnades olästa. Derjemte höll han egen hushållning, bjöd
tidt och ofta till sitt bord ställets yngre celebriteter,
förläde en Litteratur-Tidning, i hvilken de flesta af
akademiens mest ansedda yngre litteratörer deltogo, och gaf
frikostiga honorarier. Med ett ord: vår man uppträdde
såsom ett slags mecenat och lefde med en viss glans
på en temligen stor fot.»
«Själen i denna bostad och i dessa lärda företag
var filosofen Benjamin Höijer, som fritt lefde i
Silfver-stolpes hus och presiderade vid hans bord. Tillika
upptogs der ett halft dussin förmögna ynglingar, som kunde
väl betala. — Priset var dock ej öfverdrifvet, ty bordet
var läckert, emedan filosofen, sinnlig i flera hänseenden,
äfven i mat var en gourmand, så till qvantitet och
qva-litet. Man sjöng frihetssånger vid rykande bålar, höll
ljungande tal, förde lättsinniga diskurser, fientliga mot
religion, moral och samhälle, och bedref då och då
hvarjehanda excesser, hvarom vi (d. v. s. P.) hört äldre
personer, hvilka Sjelfva dertill förleddes, med vedervilja
och ånger tala. Så vildt och fräckt lärer dock icke
sällskapet gått tillväga, som deras föregångare i Leopolds
och Paijkulls ungdomstid, då bland annat — en
sommarnatt — bacchanaliska orgier firades i Sjelfva Upsala
domkyrka (?) *).
*) Med ett så beskaffadt kristligt öfver seende behandlar en man af den
romantiska skolan de enskilda svagheterna hos män, som voro denna skolas
egna föregångare i reformen af fäderneslandets litteratur. När så är, må
det vara oss tillåtet att sätta i fråga, om domen skulle hafva utfallit lika
sträng mot Höijer, i fall denna samma P. och hans väoner lyckats i sitt
nitiska bemödande att göra Höijer till en öppet erkänd beskyddare af sin
nya skola och tillegna sig hans öfverlägsna lärdom och snille för spridandet
af de åsigter, som de en tid inbillade sig att han kunde dela? Näppeligen.
De som till skyame upphöjde «Lucindas» författare skulle nog hafva hållit
Höijers svagheter till godo. Höijer hade åtminstone den förtjensten att i
sina skrifter förkunna en ren och sträng moral, så att, om P:s hörsägner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
