Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
«I alla fall var den Höijer-Silfverstolpiska
tabU-ronde långt ifrån att vara en dygdeskola för ungdomen.
Ynglingarne, oändligt smickrade att upptagas i kretsen
af snillen, såsom de båda nämnde och flera andre, hvilka
kommo såsom gäster, insögo med begärlighet de i alla
hänseenden frisinnade läror, som vid dessa dagliga
symposier föredrogos *). Icke heller var inrättningen
fördelaktig för deras kassor. Ej nog dermed att
betalningen var hög**): utan det lärer äfven under den senare
tiden, då entreprenörens kredit böljade svigta, en och
annan gång hafva händt, att aen förut betalta
spisningen ett godt stycke före terminens slut upphörde, och
spisgästerna fingo se sig om på andra håll. Dessa små
motgångar, öfver hvilka värd och gäster skrattade,
äro sanna, filosofen dock visade att han förstod att göra skillnad emellan
theori och praktik. P. är för öfrigt en starkt misstänkt auktoritet i
afseende pä Höijer, hvarom en hvar kan öfvertyga sig, som med
uppmärksamhet genomläst Fryxells Bidrag till Sverges litteraturhistoria. Jag kan
tillägga att äfven jag haft tillfälle att inhemta åtskilligt om denna
ungdomliga krets af en man, som utan att egentligen tillhöra densamma, dock
stod i mångfaldig personlig beröring med så väl Höijer och Silfverstolpe
som andra af samma sällskap, nemligen den för flera år sedan aflidna lärda
boktryckaren doktor Leffler, hvilken bland annat äfven åt Höijer på tyska
öfversatte hans skrift om den filosofiska konstruktionen. Denna man syntes
icke hafva haft någon kännedom om de orgier, som biografen omtalar, men
väl visste han berätta mycket om sällskapets munterhet och qvickhet, deras
läckra måltider, deras bålar och skålar (sådant hörde till tidens ton) och
framför allt den fritalighet i politiska ämnen, i hvilka de bekände den
franska revolutionens åsigter. Jag bör dock tillägga att min sagesman var en
mycket försigtig man, som äfven i det förtroligaste samtal dömde sin nästa
med en fin, ehuru stundom satirisk skonsamhet.
*) Lärornas frisinnighet var förmodligen i biografens ögon deras största
fel: att symposierna voro dagliga är icke sannt och är dessutom omöjligt;
eller, om så vore, när fick Höijer tid till sina grundliga och vidtomfattande
studier och sina många, med så stor omsorg utarbetade skrifter, som till
största delen författades under denna tid; eller Silfverstolpe till sina
litterära revyer, sina vidlyftiga förläggare- och bokhandelsafifårcr?
**) Nyss hette det, att den ej var öfverdrifven; således någon sorts
medelpris?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
