Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
per både i theoretiskt och praktiskt afseende. Alla våra kunskaper om
naturen äro egentligen blott kunskaper om dess tillstånd, och om
öfvergån-garne ifrån det ena tillståndet till det andra eller dess förändringar.
Betraktas dessa tillstånd och förändringar i allmänhet, utan bestämningar af
viss tid och rum, så innehålla våra kunskaper derom de kända naturens
lagar. Men af dem kan jag ej betjena mig, utan att känna mitt närvarande
tillstånd, hvilket är bestämdt till tid och rum af andra likaledes bestämda
tillstånd i en oändlig kedja af orsaker och verkningar. Ett fullständigt
be-grepp om mitt närvarande tillstånd förutsätter kännedomen af de
föregående, såsom gifna i viss tid och rum, eller såsom verkliga händelser, ej blott
förändringar i allmänhet; kunskapen om naturens lagar är ofullständig och
onyttig, om den ej går ned ända till den speciella användningen; och all
sådan användning beror på kännedomen af händelser, så vida förbättringen
af ett tillstånd fordrar kännedom deraf, och så vida valet af medlen beror
på dess orsaker. Det är således endast genom historien, som vetenskap utan
fara af misstag kan sammanbindas med våra behof.»
«Men historiens nytta i allmänhet npphöjes genom dess förening med
vårt högre praktiska intresse, hvilket fastställer dess väsentliga ändamål
och gifver den sin fullkomlighet. Menniskan måste i samhället arbeta på
sin moraliska förbättring, hvilket ej allenast förutsätter kännedom af målet,
dit hon bör sträfva, utan ock af medlen hon dertill kan använda;
kännedomen af medlen åter innefattar kunskapen om det tillstånd hvari hon är,
med dess orsaker och dess förhållande till ändamålet, d. ä. graden af den
vunna odlingen. För att känna medlen till vidare framsteg fordras ock att
känna det närmaste steget, som måste göras; hvilket är omöjligt utan att
känna ej allenast lagarna för menniskans framsteg i allmänhet, utan ock
huru de blifvit närmare bestämda genom de förflntna händelserna och det
närvarande tillståndet. Att gifva ett rigtigt begrepp om detta tillstånd och
om den skedda bestämningen af dessa lagar, och således göra deras
tillämpning möjlig, är historiens egentliga uppgift, genom hvars npplösning hon
endast kan bidraga till menniskans förädling, och blott i mån af sin
skicklighet att bidraga dertill förtjenar hon namn af pragmatisk.»
Om de gamles och de nyares vitterhet och vältalighet
i jemförelse med hvarandra.
«Man har anmärkt om de gamle, af hvilka vi föga känna några andra
än romarne och grekerne, att ibland deras företräden eller åtminstone
olikheter med oss vore en viss enfald i sederna, och deras historia stadfäster
denna anmärkning på hvarje blad. De handlade för den tillfredsställelse
handlingen i och för sig sjelf eller genom dess naturliga följder gaf, förda
dertill blott af sina krafters energi, och kunde aldrig rätt begripa, att de
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
