- Project Runeberg -  Samlade skrifter / 4. Grunddragen af svenska vitterhetens historia. Del 4. Striden mellan gamla och nya skolan. 1. Akademiska föreläsningar /
154

(1866-1869) [MARC] Author: Bernhard Elis Malmström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

och språkets renhet: och detta, som äfven gäller om vira öfversättningar,
är ett ännu vanligare fel i originalerna, der merendels våra författare, med
en allting trotsande egenkärlek, tyckas vilja påbörda allmänheten att de äga
snille. Man bör dock ännu hoppas att dessa fel kunna rättas och de
snillen, som hittills synts förlorade för framtiden, genom ett strängare
underkastande nnder allmänhetens räfst, en gång återställas åt vetenskaperna och
vitterheten.»

Såsom jag redan nämnt, tillhörde Silfverstolpe den
krets af unga män, som i Upsala emottagit sin första
filosofiska bildning af Boéthius, efter Kants lärosystem,
och sedermera, handledda af Höijer, ytterligare utbildat
densamma till en viss sjelfständighet och praktisk
användbarhet. Denna filosofi, som sjelf kallade sig kritisk,
var det i Sjelfva verket till den grad, att den i många
rigtningar blef omhvälfvande och i sin tid äfven
pånytt-födande. Dess kritik drabbade, såsom vi redan sett, de
gamla häfdvunna åsigterna i metafysik, moral, politik,
religion, och det var naturligt att den skulle sträcka
sin omskapande undersökning äfven till vitterheten, med
granskning af de grunder, hvarpå man förut byggt
lagstiftningen inom densamma. Det är bekant att det
franska smaksystemet varit i Sverge allenarådande alltsedan
Dalins, eller kanske närmare (då Dalin alltid för egen
del bibehöll ett visst mått af frihet i förhållande till
detsamma) från Creutz’ och Gyllenborgs tider, och att
det genom Gustaf HI:s hofskalder ändtligen stelnat till
en doktrin, som ej ville tillåta några det fria snillets
afvikelser. Att Thorild och Ehrensvärd redan under
denna äldre tid ej erkände detsamma, berodde af deras
individualiteter, Thorilds, som ingen annan lag erkände
än den hans egen subjektiva känsla dikterade,
Ehren-svärds, som försmådde all annan än den, som kunde
härledas från antikens mästerstycken. Att de i Sjelfva
verket föga kunde uträtta till den allmänna smakens
förändring, berodde hufvudsakligen derpå, att de i sina
skrifter gingo alltför dogmatiskt tillväga med maktspråk
och postulater, ofta paradoxer, hvilkas värde eller ovärde

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 14:43:35 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bemsamlade/4/0161.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free