- Project Runeberg -  Samlade skrifter / 4. Grunddragen af svenska vitterhetens historia. Del 4. Striden mellan gamla och nya skolan. 1. Akademiska föreläsningar /
155

(1866-1869) [MARC] Author: Bernhard Elis Malmström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ej kunna bedömmas utan en bildning jernförlig med
deras egen; h vartill kommer, att Ehrensvärds esthetiska
åsigter först \y en senare tid blefvo för den större
allmänheten tillgängliga. Härtill kan ytterligare läggas,
att ingenderas lära hvilade på ett sammanhängande och
genomfördt filosofiskt system, utan framkastades aforistiskt,
fragmentariskt, på ett sätt, som var mera egnadt att
fästa uppmärksamheten för ögonblicket, än vålla någon
varaktig förändring i öfvertvgelser, mera att väcka ett
tillfälligt tvifvel på dugligheten af det gamla, än
grund-lägga en tro på öfverlägsenheten af något nyare.

Först i Silfverstolpes tidskrifter ser man de nya
filosofiska lärorna börja tillämpas i den vittra kritiken
hos oss. Man ser der de första tecknen till den
hvälf-ning, som efter hand skulle omskapa vår vitterhet. De
framträda i början med en varsamhet, som ingifver
tvekan huruvida deras upphofsmän Sjelfva ännu ansågo sig
rätt säkra på sin sak. Det är ännu endast Höijer, som
synes stå fast på sin nya ståndpunkt. Men modet
tilltager synbarligen. Man börjar klandra allmänhetens
dåliga smak, man börjar sätta i fråga den uteslutande
rig-tigheten af Sjelfva akademien, man ser Gyllenborgs och
Adlerbeths sätt att göra skaldestycken icke i allo
godkännas, man vågar varsamt skämta med Sjelfva den
fruktade Leopold, man hör Schiller och till och med
Shakspeare framställas såsom högre mönster än
fransmännen inom det dramatiska området. Hvad som
synnerligen bidrog till att göra allmänheten efter hand
förtrogen med dessa friare åsigter, var att man icke, såsom
i Litteratur-Tidningen, framställde dem i långa
resonne-rande artiklar, som nu för tiden skulle kallas ledande,
och som då, lika litet som nu, voro i allmänhetens smak,
utan i korta, raskt hållna recensioner och
anmärkningar af utkomna skrifter, i det de eljest torra principerna
gjordes genom exemplen mera lefvande och
öfvertygan-de, synnerligast då dessa exempel lågo till hands inom

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 14:43:35 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bemsamlade/4/0162.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free