Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i Småland, kung Frode i Halland, Långeben Rese i
Bohuslän yoro samtida med kung Smör i Vestergyllen;
att Unaman och Sunaman voro intoleranta fähundar,
hvilka Ulfsparrarne dränkte såsom ett extremum af att
döpas; att S:t Sigfrid lät uppbygga offerkyrkan Skager
i Vestergvllen — den besynnerligaste och äldsta
trä-byggnad i Sverge; att den heliga Ande hänger i samma
kyrka såsom en löja, och icke såsom en dufva (såsom i
andra kyrkor); att jag låtit återupprätta detta tempel. . .
Se sådant, min herre, är vetenskap och verklighet!»
Äfven i sin enskilda lefnad var denna Tham ett
original, en man för sig. Han var och ville anses för
en äkta^ gammaldags odalbonde, hvilken för sina
undersåter, såsom de då för tiden kallades, v^r en god paen
sträng fader, hvilken fordrade ovilkorlig lydnad, meö
alltid hade goda råd och en fylld kassa till hands, när
så påfordrades. Hans nit för allmogens bästa sträckte
sig äfven utom hans egna gods. Men han ville också
hyllas såsom den främsta odalmannen i sin landsort.
Han dog i en hög ålder år 1820.
Jag har redan i en föregående afdelning haft tillfälle
att tala om det slags poetiserande prosa, som, till en
del genom Thorilds uppmuntran, mot slutet af förra
seklet, började vinna inträde i vår litteratur, efter
föredömet af Macpherson’8 Ossian, Gessner och andra. Ett
nytt prof på denna affektation i den prosaiska stilen
möter oss i en anmälan i Journal för Svensk Litteratur
(IV: 308—313) af en annan resebeskrifning, kallad «Bref
till en vän under en resa i landsorterna», hållen i
episto-lär stil, hvilken utmärker sig genom den mest
upp-skrufvade sentimentalitet.
«Detta arbete är ett ibland de sällsynta fenomenema i den svenska
litteraturen: det är ett original. Författaren säger sjelf i företalet, att
«b an skref, — icke för att lysa med kunskaper, dem han ej äger, — icke
för att blända med hopställningar af fraser utan betydelse, — icke för att
Malmström. IV. 11
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
