Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
franska komediförfattarne uppfatta i synnerhet
äktenskapet, är i Sjelfva verket osedligt. Men man bör ej heller
göra för mycket väsen af de tyska lustspelsdiktarnes egen
dygd. Stycken sådana som «Die beiden Klingeberge»
(1807) och «Der Rehbock» hafva länge gjort stor lycka
på den tyska theatern. De äro utarbetade med stor
skicklighet, och i synnerhet torde «Der Rehbock» vara
Kotzebués bästa lustspel. Men innehållet var af det
slag, att äfven en fransysk förstadspublik skulle hafva
blifvit flat deröfver. Det är från början till slut den
genomförda liderligheten, och dertill en så plump och
fräck liderlighet att Beaumarchais’ Figaro i jemförelse
dermed ser ut såsom en dygdespegel. — I «De båda
Klingebergarne» stegras känslan af osedlighet ännu
ytterligare derigenom, att sentimentaliteten der äfven är
inblandad.»
Bland originalförfattare för den svenska scenen,
som på denna tid gjorde sig omtyckta, må nämnas
En vallsson, Altén och Nordforss. Den förstnämnde, en
veteran från Gustaf III:s dagar, var en för sin tid, det
vill säga med afseende på den tidens theaterpublik,
ganska lycklig farce-författare, märkvärdig äfven för sin
ovanliga produktivitet. Enligt Wieselgrens uppgift
finnes ej mindre än sextiotvå tryckta theaterstycken af
hans hand, de flesta dock öfversättningar och
imitationer från och efter franska originaler. Af hans originaler
hafva «Kronofogdarne» bibehållit sig på scenen intill
vår tid. Hvad som synnerligen gjort Envallsson
populär var hans förmåga att lokalisera sina dramatiska
upptåg och i dem åtérgifva svenska folkseder, synnerligen
ur den så kallade medelklassens lägre grader,
parterrpubliken, det burleska, ofta frivola i hans dialoger och
vexelsånger, samt det dramatiska i den sceniska
anordningen af hans pjeser, som blef en följd af hans grund-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
