Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Under denna period hade en egen art af
romanlitteratur från Tyskland äfven inkommit till Sverge —
man skulle kunna kalla den för pedagogiska romaner
— åt hvilken jag vill egna några ord, då den på sin
tid väckte uppseende och blef af allmänheten omtyckt.
Den hade uppstått i Tyskland i sammanhang med
Ba-sedows och Pestalozzis bemödanden att reformera det
gamla skolsystemet, och hade öfverkommit till oss
omedelbart utan några sådana föregående reformatoriska
rörelser, hvilka, såsom vi veta, först i våra dagar hos oss
pågå. Att redogöra för gången af nämnda skolreform,
hvilken icke fastställer nya principer för uppfostran i
allmänhet, utgående från Rousseauiska åsigter, hörer ej
till vårt ämne. Huru den kom att inverka på
litteraturen, beskrifver Gervinus på följande sätt: «Liksom en
mängd arbeten inom den sköna litteraturen i Tyskland
anslöto sig till de religiösa och theologiska rörelserna,
så blef detta i ännu högre grad händelsen i afseende
på de pedagogiska. Här skulle det åter blifva
uppenbart, hvilken benägenhet den tyska litteraturen af
gammalt hade att uttänja sig till det populära, att göra sig
gemen och derigenom blifva gemen; det skulle visa sig,
huru omätligt stor mängden af medelmåttor der är,
hvilka endast lura på passande tillfälle att göra sig
gällande under någon mask af allmännyttighet eller annat,
som tillika kunde tjena dem till en sköld och ett
täc-kelse för deras ytlighet. Ett helt bibliothek, en hel
litteraturhistoria, full af belespritiska och äfven
theore-tiska verk för och om barnen, skolan och folket skulle
kunna hopsamlas, bland hvilka likväl endast få och
enstaka äro värda en allvarsam uppmärksamhet. Så snart det
filantropiska institutet (den så kallade filantropinen, en
mönsterskola efter den nya metoden) i Dessau var i gång,
började detta elände bryta ut öfver Tyskland. Redan
förut hade Schlosser medelst sin «Katechismus der
Sitten-lehre fur Landvolk» (1771) gifvit en signal till det folk-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
