Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
som fosforisterna sedan betecknat såsom dess jernålder.
De förnämsta representanterna af denna vitterhet voro,
utom Franzén, Wallin och Yalerius. Den förstnämndes
förtjenster hafva icke blifvit bestridda, de senares åter
af nya skolan nedsatta under deras verkliga värde. Om
Franzén har jag vid ett annat tillfälle utförligen talat,
och förbigår honom derföre nu, för så vidt hans
verksamhet tillhör i fråga varande period. — Wallin åter
uppträdde just nu för första gången, och förvärfvade inom
kort ett stort anseende såsom verldslig skald. Det är i
denna egenskap som jag nu går att betrakta honom.
Såsom psalmist och andlig vältalare tillhör han en
senare tidrymd, då han uppnådde en obestridd storhet.
Huruvida denna hans senare utveckling till någon del
kan tillskrifvas konflikten med Nya Skolan, skall i sin
ordning blifva föremål för en kommande undersökning.
Barn af en stackars far, som ]ed från led
Af bara bönder sina anor leder,
Jag trädde som min egen lyckas smed
I verlden med ett ärligt prestbesked,
En varm välsignelse och rena seder,
Och eljest ingenting att pocka med.
Så beskrifver Wallin sjelf sin börd och sitt inträde
i verlden. Hans föräldrar voro dåvarande fältväbeln
vid Dalregementet, sedermera kaptenen Johan Abraham
Wallin, hvars fader ock var underofficer och farfader
bonde, samt Beata Ch. Harkman, hvars fader var
bruksinspektör, af en gammal prestslägt. Född i Stora Tuna
socken på fadrens boställe den 15 Oktober 1779. «Johan
Olof, den äldsta bland många syskon, var sjuklig
alltifrån födelsestunden, och den första tredjedelen af hans
lefnad utgjorde en nära oafbruten kamp med lidandet
och behofven.» Det var dock på den svage och
förstfödde, som modren förnämligast fäste sitt hopp, som
dock ej flög högre, än att den älskade skulle i fram-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
